Energitrampet. 2:a i motionsklassen. Weee!!

I lördags körde vi Energitrampet i Västerås. Det skulle bli fjärde gången för mig. Förra året gick hyffsat tills jag blev avhängd och körde slut mig fullständigt. I år skulle jag vara lite smartare. SMHI hade lovat varmt väder. Upp mot 30 grader.

På morgonen hämtade jag upp Nypan och Vic. Vi hade missat anmälan med några dagar så vi fick ställa oss i kön för efteranmälan. Där fick vi höra att vi kunde betala 500.- för att delta med chipen var slut så vi skulle inte få nån tid. Hmm.. 500 spänn för att cykla 13 mil utan tidtagning?

Hur som helst så betalade vi pengarna och fick startnummer och ett chip för den kortare rundan. Som en liten överraskning fick vi reda på att de hade löst problemet. Det var bara att programmera om chipet så var allt i sin ordning.

Innan start träffade vi ett helt gäng från Happy. Superape, Engström, Pilen, Martin, Micke, Ostkakan och säkert några till. Startfållorna var helt proppfulla. Det var minst dubbelt så mycket folk mot förra året. Nu var det också en elit-klass. De startade 5 minuter innan oss.

Det tog inte lång tid innan klungan sträcktes ut. De första 5 milen snittade vi över 40. Jag höll mig mitt i klungan i den främre delen. I år skulle jag inte bränna för mycket energi på onödiga ryck och förningar. Martin, Vic och Pilen var också i närheten.

De första 5-6 milen susade på riktigt fint. Jag kunde inte sluta tänka på öl och vin. Jag hade 3 stycken Mars Contreras, 1 flaska Masi Campofiorin, 1 flaska iskall Cava och en hel tetra Black Granite shiraz. Just nu var jag väldigt sugen på Cavan. Iskall och bubblande.. Nä det är ju cykeltävling. Nu måste du skärpa dig. Se till att avancera i klungan så du är beredd om klungan splittras.

Efter 7-8 mil hade jag hamnat längst fram. Vi var 5-6 gubbar som höll farten i klungan, bland annat Pilen. Han är verkligen stark. Han ser lite kul ut när man ligger bakom. Smal som en pinne med två stora lår. En kille i Cykelcity-dräkt och en kille med Assoskläder hjälpte också till, vad jag kommer ihåg. Assoskillen var bra sugen på att göra ett ryck. Jag var självklart också sugen, men vinden på de öppna fälten skulle antagligen straffa oss hårt.

De sista milen var lite festliga. När man skulle släppa fram nästa man efter en förning så var det bara tyst. Inte ens när jag slutade trampa tog nån över. Men när jag försökte rycka så hängde folk på direkt. Pilen och jag gjorde vårt bästa för att splittra klungan. Men den sträcktes bara ut och kom tillbaka vid nästa kurva.

Några hundra meter innan målet trängdes vi ihop vid ett övergångsställe, helt plötsligt låg jag inlåst i klungan och hade ingenstans att ta vägen och nu började folk spurta mot målet. Med lite tur hittade jag en lucka till vänster och trampade på. Jag kom fri och kunde stå på de sista hundra meterna in mot mål. Precis innan mållinjen klämde jag in mig som andra man. Det fanns visst lite pulver kvar i benen ändå.

Pilen, Martin och Vic rullade in med samma klunga som jag. Nypan hade tydligen fastnat vid en krasch missade på så sätt när klungan drogs isär.
Sluttiden blev 3:17 och snittet hamnade på strax under 38. Helt ok för 13 mil.

Sen åkte vi nöjda hem och jag kunde äntligen ge mig på vinet och ölen. En sekund efter hemkomst knäppte jag en Mars och följde upp med ett glas bubbel efter duschen. Sen gjorde jag mitt bästa för att kränka vintetran.
/Johan
Bilden är fräckt knyckt från Nypans blogg.