"Kina" tur och retur.

I lördags cyklade vi till Gävle för att titta förbi det alternativa Kina i Älvkarleby. Viktor, Mattel, Rock, Danne, Kitzblitz, Calle och jag möttes på parkeringen utanför Welcome-Hotell i Barkarby. Förväntansfulla och lagom bakfulla cyklade vi iväg i morgonkylan. Solen hade precis gått upp men tempen låg fortfarande under fem grader. Det var rått och kallt, men solen började värma fint. Ryggsäckarna var packade till bristningsgränsen med kläder, tofflor, regnjackor och badbyxor.

Redan efter nån kilometer var det dags för den första skyltspurten. Jag tror att det var Rock som knep den. Mellan skyltrejsen låg farten mellan 30 och 40. Det såg ut att bli en perfekt dag. Soligt och klart, några plusgrader och lätt medvind. Träden var knallgula och löven regnade ner över vägen.

Lunchstopp på Mc Donalds i Uppsala. Vi diskuterade vilken väg vi skulle ta ut från Uppsala. Vic ville köra en mindre väg upp mot Österbybruk men ingen visste hur vi skulle hitta dit. Jag drog fram min karta, den var 5 år gammal och 1:1.250.000 i skala. Uppsala var markerat som en grå plupp och den nya E4:an fanns inte med.

Till slut bestämde vi oss för att följa gamla E4:an. Det var enklast. Den första biten var skräpig på vägrenen och lite stökig med avfarter och konstigheter. Calle fick helgens första punka. Efter lite velande vid en avfart var vi på rätt väg och susade på i medvinden. E4:an var riktigt bra att cykla på. Vägrenen var bred och de passerande bilarna märktes knappt.

Vi cyklade förbi övergivna vägkrogar och mackar, halvdöda byar och samhällen. Den nya E4:an hade snabbt tagit strypt livet kring den gamla vägen. Det kändes lite tragiskt att se det. Men det sket vi i för vi skulle ju till Kina. Ännu en skyltspurt.

I Månkarbo stannade vi på en liten mack och fyllde vatten och jag gick in för att fråga efter vägen. Calle fick glädjefnatt när han såg att de sålde Ipren bakom disken. Hans axlar hade börjat gnälla några mil tidigare. Vi skulle följa vägen ett tag och ta vänster innan eller efter nån kyrka. Tror jag.

Vi följde den senaste vägvisarens tips och trampade på mot vårt mål. Efter Tierp kände vi hur spänningen steg och vi väntade oss silhuetten av en kinesisk by när som helst. Jag vet inte om det var en inbillning men jag tyckte att naturen såg lite mer kinesisk ut än tidigare.

Vid en korsning tog asfalten plötsligt slut och vi irrade runt lite för att hitta rätt väg. Åt ena hållet låg motorvägen och åt andra hållet en liten by som heter Mehedeby. Vår karta gjorde ingen nytta så vi cyklade först mot motorvägen men efter en snabb överläggning vände vi tillbaka till Mehedeby.

Direkt efter byn svängde vi höger mot en viadukt under motorvägen. Där utan förvarning såg vi en kinesisk mur med ett stort hus uppe på en kulle. Det var bra mycket större än vi hade väntat oss. Vi fortsatte vidare runt för att hitta infarten. När vi cyklade genom den stora porten och in på torget stannade vi som en skock får. Sen stod vi bara och stirrade ett tag. Wtf är det här?

Ful-Kina var mycket märkligt på många sätt. Nån hade lagt ner en jävla massa pengar på att bygga en Kina-kopia mitt i ingenstans. Varenda kvadratmeter var smyckad med drakar och små krusiduller och apor och kinesiska teckan. Man fick verkligen känslan av att man var i Kina, inte för att jag har varit där men i alla fall. Det var mycket större än jag kunnat ana. Mycket mer av allting.

Som en liten surprise drog jag fram en Beining beer ur ryggsäcken. När man är i Kina dricker man kinesisk öl. Systembolaget säljer 3 sorters kinesiskt öl och 2 sorters vin, men bolaget i Sickla hade bara Beijing-ölen. Vinet hade förståss varit roligare.

Efter en storögd promenad runt byggnaderna bestämde vi oss för att äta inne på restaurangen. Den var lika rubbad som byggnaden i sig. Inne i matsalen hade de byggt en stor ful drakbåt som låg i en damm. Framför drakbåten stod ett fem meter högt torn. I ett litet hörn brevid serverades kina-buffé som såg ut att vara hämtat från en helt vanlig förorts-kinakrog. Allt detta för den maten? Mycket märkligt.

Mätta och fortfarande förundrade cyklade vi vidare mot Gävle. Det var ca 4 mil kvar och vi började se mål-ölen framför oss. Skyltspurtarna fortsatte. Hotellet vid Dragon Gate, som ful-Kina heter, var stängt så vi hade bokat in oss på Scandic west i Gävle istället. Vi fick cykla genom stan för att komma ut på andra sidan. Gävle såg ut att vara en fin liten stad med en älv som rinner rakt igenom.

Vi ställde cyklarna innanför dörren på hotellet och checkade in, sen gick vi genast till baren och köpte varsin öl och skålade för dagens cykling och för det konstiga Kina. Ölen rann ner utan besvär. Sen slängde vi in cyklarna på rummen och sprang ner till poolen och bastun där vi drack lite mer öl och spelade smasch-vatten-volley ball i en timme.

Kvällen avslutades med middag med bra käk och smarrigt vin sedan rundade vi av med några öl i baren. En av middagens festligaste var när Calle berättade om sin gastroskopi och att han hade legat på en brits som en knulldocka med en bitring i käften, sekunden efter hör jag servitrisen fråga om hon kunde ta min tallrik. Price less.
Cyklingen hade gått otroligt smidigt och ingen var överdrivet trött eller hade ont nånstans.


Efter en rejäl frukost med riktigt mysko musik satte vi fart mot Stockholm igen. Det hade regnat under natten så vägarna var fortfarande blöta. Den första timmen var helt vindstilla, sen började det blåsa igen. Otroligt nog fick vi medvind tillbaka. Gamla E4:an susade på i riktigt bra fart. 2 punkor och 20 skyltspurtar senare skildes vi åt i Barkarby. Vi hade cyklat till Kina och tillbaka.
38 mil stannade datorn på.

Tack grabbar för en riktigt härlig helg!!

/Johan



Artikel på Happy-mtb