Det blir svettigt i vinter.

Idag dammade jag av trainern igen efter ett års vila. Förra vintern körde jag mest distanspass av olika slag utomhus. I vinter kommer jag köra mer intervallpass för att få igång flåset inför nästa års äventyr. Tex Jotunheimen rundt och 1001 Miglia.


Planen är att köra 2-3 intervallpass och 2 gympass i veckan. Till det kommer jag cykelpendla 4 mil varje dag. Var 4:e vecka kommer jag köra ett distanspass på ca 10 timmar. Veckan efter långpasset blir det lite softare med intervallerna. Under vintern kommer jag tweeka till intervallerna så jag kränks till max varje dag.


Ikväll körde jag ett 4X4 pass och kände mig riktigt stark och motiverad. Om jag är riktigt duktig så kanske jag får flytta till Falun när jag blir stor. Där kör de intervaller från morgon till kväll. Det har jag läst på Öijers blogg.



Fy fan vad jag ska svettas i mitt lilla cykelrum!


/J


KBCK cyklar till Kina.

Helgens plan var att cykla upp till Gävle via Rimbo, Gimo, Dragan Gate (fulKina) på lördagen. Och cykla en annan väg hem på söndagen. Hotellet var bokat och vädret såg ut att bli kalas hela helgen. Klockan 06:30 möttes KBCK-gänget vid Barkarby. Det var Vic, Mattel, Tillmann, Toni, Markus, Danne och Hektor. Nypan passade på att göra sällskap till Rimbo där han skulle vända och åka samma väg tillbaka.


Det var ganska kallt i början och dimman låg tät i Roslagen. Dimman gav en drömlik känsla. Man såg bara vägen framför och De enda ljuden man hörde var cyklarnas surrande. Tempot låg runt 35 km/h.


Strax innan 9 kom vi till Rimbo. Där satt Schture på fiket och väntade. Han hade startat tidigt så han var redan fikad och klar. Efter 2 koppar kaffe och en kladdkaka sa vi hej då till Nypan och vi andra rullade vidare mot Knutby.

Helt plötsligt bryts tystaden av det vidraga ljudet som en cykelvurpa ger. Vi låg och myste i 35 km/h när Toni kör på en bula i vägen och stupar i backen. Jag låg precis bakom och hann bara låsa bakhjulet innan jag brakade in i Toni och Tillmann, sen studsade jag ner i diket. En sekund senare kommer Markus flygande över mig och landar en bit längre bort.


Toni var den som skrubbade upp sig mest. Vi andra klarade oss otroligt nog ganska bra. Cyklarna gick att laga med silvertejp så vi kunde cykla vidare en kvart senare. På vanligt KBCK-manér lärde vi oss ingenting av vurpan utan vi fortsatte vidare i bra tempo. Schture och Markus tyckte nog att tempot var i högsta laget. Men de bet ihop och hängde med. FulKina var lika konstigt i år. Maten var också lika dålig trots att de hade utökat buffén med en Mongolisk del.



Schture lyckade få en sprängpunka i Gävle. Efter några telefonsamtal på hotellet kom Hektors kompis med nya däck. Markus hade också fått 2 konstiga punkor så han tog också emot ett nytt däck.

Efter 25 supermulliga mil kom vi fram till vårt Scandic-hotell. Efter några öl hoppade vi in i bastun, sen middag med vin och mer öl. Toni ursäktade det höga tempot med att han glömde bort om det var under eller över 40 han skulle hålla när han drog.


Dag 2 började med dryg motvind. Vi gnuggade på i bra fart och gjorde upp om varenda skyltspurt på bästa sätt. Vissa sträckor var magiskt vackra. Jag gjorde mitt bästa med att kränka mig själv i backarna och i skyltspurtarna. Det var alltid nån som hängde med och ville göra upp. Ibland vann man och ibland blev man bitter förlorare.


Efter 20 mil var jag hemma och staplade raka vägen till duschen. Sen åt vi middag med vin som vi avslutade med kex och ost. Viktor blev helt uppspelt när jag kom hem så han spexade runt i några timmar tills han somnade.

Allt som allt blev det en fantastisk helg. Sammanlagt 45 mil med härliga vägar, sköna polare, mycket garv, hårda förningar och ännu hårdare spurter. Sen när man toppar det hela med öl och bastu så är det svårslaget.

Tack alla som var med!
/Johan

Mullimull en tidig lördagsmorgon.


I torsdags ringde Amir och frågade om jag ville hänga med på en tidig sväng på lördagen. Javisst sa jag och kollade med de andra gubbarna om nån ville hänga med. Danne och Nypan nappade direkt. På fredan ringde Amir igen och sa att han mådde lite risigt så han skulle stanna hemma.

06:00 på lördan sms:ade Nypan och sa att han också mådde risigt. 06:01 sms:ade Vic att han ville hänga med och att han skulle möta upp i Jakobsberg. Sagt och gjort, jag mötte Vic i Jakan 06:45 och vi rullade vidare mot Stäket där Danne anslöt. Sen snackrullade vi en bit innan vi höjde tempot till 35-40.


Vid Bro svängde vi ner mot Ådö och vände längst ut. Jag har precis köpt en ny kameramobil. En Ericsson C901, samma som Skogling har. Och vad jag förstår så är det bästa stället för att testa en sån kamera vägarna runt Ådö.
Det var kyligt i luften men solen gjorde sitt bästa med att värma upp åkrarna runtom. Luften var syremättad och skön. Vår lilla trio höll på tempo och vid varje blåskylt spurtades det för livet.

En stående randonnéfika på Shell i Bålsta. Här passade jag på att äta frukost. Sen stack vi vidare mot Skokloster. Nu höjdes tempot ett snäpp till. Mina ben kändes helt ok trots en veckas cykelpendling och 2 benpass på gymmet. Det är sån grym skillnad att byta pendlarcrossen mot Tarmacen med Zipphjul och 23 mm-däcken med 7,5 bar i. Varje tramptag åker ut i bakhjulet och hjulen skär vinden perfekt.

Vid Kungsängen vinkade vi hejdå till Danne och vid Jakobsberg svängde Vic av mot pendeln. Efter 11 mil sladdade jag in hemma där Linda och hennes mamma hade dukat upp fika på baksidan. En klockren lördag helt enkelt.
Tack grabbar för en mullig runda, och tack Amir för initiativet.
/J

Röstningen avgjord, och jag gör en pudel.

Igår avslutades röstningen för tapetbilden. Jag hann inte skriva nåt igår på grund av att jag var alldeles för upptagen med att fira mig själv och min sjukt höga ålder. Nu så här dagen efter när de sista tanninerna har lämnat gommen så är det dags att tillkännage vinnarbilden och samtidigt gå ner på knä och göra en pudel.

Det visade sig ganska snabbt vilken av bilderna som skulle vinna. Min egen favorit, bild 1, hankade sig in som tvåa. Mitt andraval blev vinnaren. Den bilden tog jag nånstans mellan Vårgårda och Alingsås. Vägen var precis så fin som den ser ut att vara på bilden.


Tack alla för att ni röstade!!

Nu till pudeln. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara, men jag är en idiot (idot). Det visade sig att jag har haft för låg upplösning på bilderna så de inte går att förstora upp till 220x220 cm. Jag kan alltså inte använda nån av bilderna som var med i röstningen. Suck.

Japp, ni kan skratta nu. Det är också helt ok att häckla mig i all framtid för detta.

Men min gode kamrat Patrik, som faktiskt är (typ) proffsfotograf, har lovat mig att hänga med ut och ta en ny bild. Eftersom jag inte kan åka ner till Vårgårda för att fota samma vägsnutt kommer vi ge oss ut och leta upp en liknande väg utanför Stockholm.

I ett desperat försök att rädda den lilla heder jag har kommer jag lotta ut 2 Rochefort 10:or istället. Dragningen kommer ske när rummet är klart. Nu kryper jag tillbaks till min hundfäll och skäms.


Tack än en gång för att ni var med och röstade.
/Johan