Helgens plan var att cykla upp till Gävle via Rimbo, Gimo, Dragan Gate (fulKina) på lördagen. Och cykla en annan väg hem på söndagen. Hotellet var bokat och vädret såg ut att bli kalas hela helgen. Klockan 06:30 möttes KBCK-gänget vid Barkarby. Det var Vic, Mattel, Tillmann, Toni, Markus, Danne och Hektor. Nypan passade på att göra sällskap till Rimbo där han skulle vända och åka samma väg tillbaka.
Det var ganska kallt i början och dimman låg tät i Roslagen. Dimman gav en drömlik känsla. Man såg bara vägen framför och De enda ljuden man hörde var cyklarnas surrande. Tempot låg runt 35 km/h.
Strax innan 9 kom vi till Rimbo. Där satt Schture på fiket och väntade. Han hade startat tidigt så han var redan fikad och klar. Efter 2 koppar kaffe och en kladdkaka sa vi hej då till Nypan och vi andra rullade vidare mot Knutby.
Helt plötsligt bryts tystaden av det vidraga ljudet som en cykelvurpa ger. Vi låg och myste i 35 km/h när Toni kör på en bula i vägen och stupar i backen. Jag låg precis bakom och hann bara låsa bakhjulet innan jag brakade in i Toni och Tillmann, sen studsade jag ner i diket. En sekund senare kommer Markus flygande över mig och landar en bit längre bort.
Toni var den som skrubbade upp sig mest. Vi andra klarade oss otroligt nog ganska bra. Cyklarna gick att laga med silvertejp så vi kunde cykla vidare en kvart senare. På vanligt KBCK-manér lärde vi oss ingenting av vurpan utan vi fortsatte vidare i bra tempo. Schture och Markus tyckte nog att tempot var i högsta laget. Men de bet ihop och hängde med. FulKina var lika konstigt i år. Maten var också lika dålig trots att de hade utökat buffén med en Mongolisk del.
Schture lyckade få en sprängpunka i Gävle. Efter några telefonsamtal på hotellet kom Hektors kompis med nya däck. Markus hade också fått 2 konstiga punkor så han tog också emot ett nytt däck.
Efter 25 supermulliga mil kom vi fram till vårt Scandic-hotell. Efter några öl hoppade vi in i bastun, sen middag med vin och mer öl. Toni ursäktade det höga tempot med att han glömde bort om det var under eller över 40 han skulle hålla när han drog.
Dag 2 började med dryg motvind. Vi gnuggade på i bra fart och gjorde upp om varenda skyltspurt på bästa sätt. Vissa sträckor var magiskt vackra. Jag gjorde mitt bästa med att kränka mig själv i backarna och i skyltspurtarna. Det var alltid nån som hängde med och ville göra upp. Ibland vann man och ibland blev man bitter förlorare.
Efter 20 mil var jag hemma och staplade raka vägen till duschen. Sen åt vi middag med vin som vi avslutade med kex och ost. Viktor blev helt uppspelt när jag kom hem så han spexade runt i några timmar tills han somnade.
Allt som allt blev det en fantastisk helg. Sammanlagt 45 mil med härliga vägar, sköna polare, mycket garv, hårda förningar och ännu hårdare spurter. Sen när man toppar det hela med öl och bastu så är det svårslaget.
Tack alla som var med!
/Johan