Planering för nästa år.

Nu när sommarsäsongen börjar ta slut så har så har jag klurat lite på nästa års cykling. Det ska planeras i tid om man krokig vill bli. Planen i stort blir att köra dubbla brevetserier, en 100-mila runda, Jotunheimen runt och 1001 Miglia Italia. Sen kommer det bli en hel del mulliga spontancyklingar. Får se om vi hinner göra om 3-sjöar runt.

Nästa års stora lopp blir 1001 Miglia Italia. Det blir en riktig utmaning med 160 mil och 22.000 höjdmeter. Jag har varit sugen på det här loppet sen 2007 då jag körde mitt första långlopp, PBP. I år när vi hämtade ut nummerlapparna till LEL fick vi (Ari, Hektor och jag) se reklamblad om loppet igen. Vi bestämde oss där och då att vi skulle köra. Nu är det 12 svenskar anmälda, jävligt grymt.

Jotunheimen rundt är också planerad. Den körde jag 2007 och har längtat tillbaks sen dess. 43 mil och 4600 höjdmeter sitter fint i benen. Det lutar åt att vi blir ett helt gäng till den rundan också.

CK-Distans 100-milare ser ut att bli en härlig runda också. Ska försöka ta den utan att sova bara för att se om det går. Siktar på att komma in under 50 timmar.

Så här nånting ser nästa år ut:

Februari
27 - 200 km brevet - Västerås

Mars
27 - 300 km brevet - Västerås

April
10 - 400 km brevet - Västerås
17 - 300 km brevet - Täby
24 - 200 km brevet - Örebro

Maj
8 - 400 km brevet - Täby
22 - 600 km brevet - Västerås

Juni
18 - 1000 km brevet - Västerås

Juli
3 - 600 km brevet - Täby
9 - Jotunheimen rundt - Laerdal

Augusti
7 - Mälaren runt 340 km
16-22 - 1001 Miglia Italia 1600 km

Under vintern kommer det mest bli intervaller och pendling. Men en och annan Oetzi kommer slinka med också. Den första kör vi den 5:e december. Häng med eller möt upp på Lilla Barkarby. Sura underställ och belgisk öl är en oslagbar kombination.

Nästa år blir det bästa cykelåret.

/Johan

Slut på lallandet.

Igår fick jag mitt träningsprogram av Aktivitus. Nu är det tydligen dags att kliva ut ur bekvämlighetszonen. Mattias har kokat ihop ett riktigt bra program. Det blir en härlig vinter med styrketräning på cykel varvat med långa distanspass med maxspurter. En hel del nötande kring tröskelpuls och garanterat en jävla massa svett och mjölksyra.


Första passet kör jag ikväll. Först ska jag snickra lite lister i köket. Igår körde jag 10 timmar snickrande så jag känner mig lagom gosig i kroppen idag. Det här ska bli skitkul!

/Johan

Skitfredag.

Helgens plan var att köra Witch-riden med grabbarna. Det var några år sen jag körde den sist. Den rundan är skönt geggig och slitig. Skogshojen stog redo i cykelrummet. Jag satt på jobbet och var laddad till max. Då ringer Linda och säger att vår hund hade blivit dålig så hon skulle åka till veterinären med henne. Två timmar senare var hon död. Magen var uppäten av tumörer. Hon fick i alla fall 9,5 bra år och kommer minnas som världens snällaste hund.

Jag stannade såklart hemma på lördan och fixade med lite annat istället. Tog en sväng till bolaget och fyllde upp vinkylen. Gick en promenad i höstvädret med familjen. Läste lite bloggar. Plockade lite i cykelrummet. Skrev några barnsliga inlägg på Happy. Sen bestämde jag mig för att köra en sväng på trainern.

Det fick bli ett härligt 4x4-pass. Benen kändes fina men hjärtat ville inte hänga med. Pulsen gick inte upp trots att jag körde samma belastning som tidigare. Det kanske satt kvar lite trötthet sen maxtestet hos Aktivitus. För första gången så skojade jag till det med musik. Jag brukar köra utan musik för att inte skämma bort mig. Men nu när allt annat var så jävligt så kunde jag unna mig lite Kraftwerk i lurarna.

Intervallerna tickade på och Kraftwerk plinkeplonkade på med sina Tour de France-låtar. Bästa låten, Elektro kardiogram. Det var så skoj att lyssna på musik så jag glömde bort hur många intervaller jag kört. Det slutade med att 4x4 blev 9x4. Helgen började riktigt dåligt men blev helt ok ändå.

Vila i frid Cayo.
/J

Aktivitus

Jaha. Då har man fått domen av Aktivitus. Lägg ner cyklingen och börja spela poker istället var Mattias spontana reaktion. Eller nja, inte riktigt.

Det blev väl inte riktigt så bra som jag hoppats på. Jag har skrivit mina siffror från 2007 så man kan jämföra mot de nya. Tröskelwatt och maxwatt var ingen större skillnad. Men å andra sidan har jag inte tränat det på 1,5 år. Jag har ju nästan bara kört distans det sista året. Nu ser man rätt tydligt vad det ger, eller inte ger.

Maxpuls bpm: 179 --> 181

Anaerobisk tröskel bpm: 162 --> 166

Max på trappstegstesten W: 311 --> 320

VO2Max ml/kg/min: 57,6 --> 60,4

Tröskeleffekt Watt: 250 --> 250

Max watt/kilo: 4,4 --> 4,6

Den största skillnaden att jag har höjt fettförbränningen, sänkt mjölksyran och ökat tröskelpulsen. Det gör att jag kan ligga och köra längre och snålare på puls under syratröskeln. Alltså perfekt för långcykling. Däremot har jag inte blivit nämvärt starkare.

Mattias filmade lite under testet.

Det ska bli riktigt spännande att se om jag kan ändra siffrorna nåt till nästa test. Från och med nu kommer jag köra intervaller året om. Mitt mål till nästa test är att komma upp till 5 watt per kilo. Om jag går ner till 65 kilo och behåller effekten så kommer det funka.

Brorsan körde också testet. Han har tränat sporadiskt de senaste åren, och det syntes på testet. Men några månaders hård träning kan nog göra grym skillnad. Han är riktigt stark men hjärtat hänger inte riktigt med, än.

Det blir hårt nästa år...

/Johan

Statusrapport bland rödbetorna

Nu har jag ätit/druckit rödbetor i sen i söndags. Jag har hällt i mig 500 ml rödbetsjucie om dan. Oftast har det blivit hela skvätten på kvällen men nån dag har jag delat upp det på morgon och kväll. Under veckan har jag tränat och pendlat som vanligt.

Jag vet inte om det är inbillning eller om det verkligen är så, men det känns lite lättare att cykla till jobbet nu. Även om jag har kört ett hårt intervallpass på kvällen så känns benen helt ok när jag cyklar till jobbet dan efter. På gympassen känner jag inte nån skillnad. Men å andra sidan prioriterar jag inte de passen och så äter jag ju ingen mat innan dem.

Jag känner inte så mycket mjölksyra längre, det har jag i och för sig inte gjort på länge. Det känns också som att jag kan ligga och köra halvhårt under längre perioder. Intervallerna är lika jobbiga som tidigare så där har jag inte märkt nån skillnad. Magen har kännts bra hela veckan och blodsockret har hållit sig stabilt. Däremot ser det väldigt festligt ut när jag går på toa. Om jag inte visste bättre skulle jag tro att nåt var trasigt i mig. Väldigt trasigt.


Jag får gneta på nån vecka till och se hur det känns nästa lördag när vi kör Witchriden. På onsdag åker jag till Aktivitus så jag får vila två dar innan det. Ikväll blir det rödvinsladdning. Äntligen!
/J

Trött är det nya röda.

Gårdagens hempendling var en sån där dryg historia. Motvind, kallt, trötta ben och som grädde på moset väldigt lågt med energi. Jag tog den halvlånga vägen hem och kände mig som en disktrasa när jag klev innanför dörren.

Efter ett ha stått och glott in i vinkylen en kvart övertygade jag mig själv att jag skulle hoppa vinet och istället hoppa på trainern. Men först skulle jag handla mat och fixa lite skit hemma. Sen var det äntligen dags för lite självkränkning.

Efter 15 minuters uppvärmning körde jag igång den första 4-minuters intervallen. Benen gnällde men pulsen gick knappt över syratröskeln. Eftersom jag följer en förutbestämd effekt behövde jag inte bry mig om att pulsen var låg.

Den andra intervallen kändes bättre och pulsen sprattlade upp som den skulle. Men benen gnällde fortfarande. Den fjärde och sista intervallen var rejält dryg. Benen skrek av gnäll redan från början. Men hjärtat var på min sida och tickade på som det skulle.


När allt var klart rullade jag ner i tio minuter och toppade kränkningen med att dricka 500 ml rödbetsjuice. Sen kollade jag slutet på Greys Anatomy och kände mig jävligt elit eftersom jag valt träning före vin.

/Betan

Rött är det nya bruna.

Jag läste nånstans att man blir snabb av att äta rödbetor. En engelsk studie hade visat att om man drack 500 ml rödbetsjuice om dan så kunde man markant öka uthålligheten. Eftersom jag inte bara är tjock utan också lite svag så blev jag genast intresserad.

Sagt och gjort. I söndags pep jag iväg till Ica och köpte en stor påse rödbetor. Sen satte jag igång och googla hur man skulle laga till dem. Råden på nätet var rätt spridda med allt från att koka till att lägga in betorna så jag tog det säkra för det osäkra och körde dem i mixern*.


För att få lite godare smak klämde jag ner apelsin och slängde ner lite morot i mixen. Sen portionspackade jag sörjan i påsar och la in i frysen.


Nu har jag ätit min rödbetsmix i två dar och har självklart inte märkt nån skillnad på uthålligheten. Däremot både pinkar och skiter jag rött. Snacka om vardags-edge! Jag återkommer om en vecka med uppdateringar. Med lite tur kanske jag kör Touren nästa sommar. Allt tack vare rödbetorna.

* Mixad mat har funkat prima tidigare. När jag höll på med kroppsbyggningen och inte orkade äta nåt av dagens 8 mål så brukade jag mixa och dricka maten istället. Ljummen torsk med ris är spännande att dricka.
/J

Sol ute, intervaller inne.

Jag är ensam med Viktor i helgen så all utecykling fick strykas från schemat. Istället passade jag på att köra lite intervaller på trainern när Viktor sov lunch. Efter jag bildgooglat lite på Toscana satte jag mig på hojen och värmde upp.

Jag skulle ha kört 4x4, alltså fyra gånger fyra minuter över syratröskeln, men det var så kul och Viktor sov så sött så jag körde 2 intervaller till. Passet kändes riktigt bra och med lite tur kan jag klämma ett liknande pass imorgon också.

Veckans cykling började bra men på torsdan fick jag ta bilen eftersom jag skulle hämta och lämna på dagis. Sen rosslade det i halsen så jag hoppade cyklingen på fredan också. Nu känns halsen bra igen så nästa vecka blir förhoppningsvis fullspäckad med cykling.
/J

Inget nytt på fettfronten.

Jag förstår inte hur min kropp funkar. Jag är tjock. Obese. Fet. Gubbig. Späckfylld. Sprängfläskig. Tjockfet. Fettjock. Klar för slakt helt enkelt.

Jag håller igen på maten, cyklar en timme varje dag innan frukost, kör 2 gympass i veckan, kör 2 intervallpass i veckan, cyklar 2 timmar till/från jobbet varje dag, cyklar rundor på helgerna, cyklar långa rundor på helgerna, cyklar riktigt långa rundor på helgerna, cyklar tills solen går ner, cyklar tills solen går upp, cyklar tills knäna lossnar. Ja jag cyklar en hel del. Men ändå är jag fet.

Det kanske är så att jag inte är ämnad att cykla. Jag kanske kom till jorden för att hålla på med squashing? Borde jag istället satsa min energi på att bara vara tjock? Jag är ju ganska bra på att titta på tv. Kanske borde jag utveckla det istället? Många som gillar fotboll är tjocka. Jag kanske skulle hitta nåt lag att hejja på?

Eller så sätter jag hårt mot hårt. Om kroppen inte vill ge med sig så får jag helt enkelt skruva upp värmen lite till. Hälla lite bensin på den pyrande glöden.

Om två veckor åker jag ner till Göteborg och Aktivitus för att göra ett maxtest. Efter det kan kroppen säga vad den vill. Efter det kan fettreserverna räkna sina dagar. Efter det ska det koka i min lilla gubbkropp.


65 kilo till våren, or die trying.

/J

Jag hade glömt hur kul det var.

I söndags dammade jag av min gamla mountainbike. Min mysiga lilla Trek Top Fuel 110. Den stackars cykeln har stått i förrådet de 2 sista åren. Jag köpte den sista året jag körde Långloppscupen, och sen des har den stått orörd.

Jag satte fart på grusvägen och smet in på en stig i skogen. Fartkänslan på stigen var grym och pulsen sköt iväg direkt. Jag följde stigarna bort mot Gåseborg och skarvade in på löparspåret i Viksjö. Det var en skön slinga som bjöd på ordentligt hög puls i backarna. Efter 2 varv hojade jag vidare till Bruket.

Från toppen på Bruket testade jag rodelbanan ner. De grävde upp den för nåt år sen och förstörde slingan helt. Men nu har några dirtkillar rustat upp den och ordnat små härliga wallrides och alternativa slingor. Backen är brantare nu och faktiskt mycket roligare. När jag hade sladdat mig ner för serpentinerna och nästan dött i ett stenhopp vände jag och cyklade uppför igen. Väl uppe testade jag deras dirtslinga som går ner för andra sidan backen. Efter 3 varv uppför rodelbanan satte jag fart hemåt igen.

Efter 2 timmar och 32 km på spridda stigar var jag hemma igen. Det här var absolut inte sista skogsrundan för mig. Om några veckor är det dags för Witch Riden.

/Johan