Jag hade glömt hur kul det var.

I söndags dammade jag av min gamla mountainbike. Min mysiga lilla Trek Top Fuel 110. Den stackars cykeln har stått i förrådet de 2 sista åren. Jag köpte den sista året jag körde Långloppscupen, och sen des har den stått orörd.

Jag satte fart på grusvägen och smet in på en stig i skogen. Fartkänslan på stigen var grym och pulsen sköt iväg direkt. Jag följde stigarna bort mot Gåseborg och skarvade in på löparspåret i Viksjö. Det var en skön slinga som bjöd på ordentligt hög puls i backarna. Efter 2 varv hojade jag vidare till Bruket.

Från toppen på Bruket testade jag rodelbanan ner. De grävde upp den för nåt år sen och förstörde slingan helt. Men nu har några dirtkillar rustat upp den och ordnat små härliga wallrides och alternativa slingor. Backen är brantare nu och faktiskt mycket roligare. När jag hade sladdat mig ner för serpentinerna och nästan dött i ett stenhopp vände jag och cyklade uppför igen. Väl uppe testade jag deras dirtslinga som går ner för andra sidan backen. Efter 3 varv uppför rodelbanan satte jag fart hemåt igen.

Efter 2 timmar och 32 km på spridda stigar var jag hemma igen. Det här var absolut inte sista skogsrundan för mig. Om några veckor är det dags för Witch Riden.

/Johan