Innan cyklingen då?

Nu när julen närmar sig och Linda stökar runt och pyntar i huset så började jag tänka på mitt liv. Vad jag ska hitta på efter årsskiftet? Om jag ska plugga eller om jag ska hitta ett nytt jobb, eller om jag ska leva ut mina proffsmotionärsdrömmar? Sen kom jag att tänka på vad jag gjorde innan jag blev världens bästa cyklist och bloggare.

Ja vad gjorde jag innan cyklingen egentligen? Jo ser ni då var jag kroppsbyggare. Brorsan Calle tränade på gym och lurade med mig nån gång på slutet av 80-talet. Sen fortsatte jag själv och det ena gav det andra. Efter några års lyftande och skrotande så ställde jag upp på min första tävling. Lucia Pokalen 1995. Jag var junior och vann -70 klassen och fick vara med i reportage i tidningen B&K, den som heter Body nu. Året efter, 1996, var jag senior och ställde upp i Lucia Pokalen igen och vann -70 klassen. Veckan efter ställde jag upp i Decembercupen i Lund och vann den också.

Uppvärming innan finalen på Lucia Pokalen -96

1997 satsade jag på SM. Trots en stenhård diet gick det lite halvknackigt och formen ville inte komma. Jag vägde 90 kilo och skulle trimma ner mig under 70 kilo på 4 månader. Jag tränade 6 timmar om dan och slet som ett djur. Ändå släppte inte fettet. Kroppen kändes gammal och sliten. Efter invägningen, dagen innan tävlingen, bestämde jag mig för att hoppa av.

Två veckor innan NM.

Året efter ställde jag upp i NM i Köpenhamn och kom 2:a efter en grov finne. I samma veva vann jag EM-kvalet, eftersom jag var ensam i min klass. Men jag ställde inte upp i EM. Vet inte varför. På den tiden fanns inget annat än att lyfta skrot och bygga muskler för mig. Inget annat. På dieterna gjorde jag aldrig några avsteg från planen, drack ingen alkohol, valde träningen före allt annat, missade aldrig ett träningspass och tänkte inte på nåt annat än tävlingen. Efter lite klurande la jag ner tävlandet och efter ett tag slutade jag träna också och började gå på krogen istället.

Efter det började jag inse att allt inte måste vara svart eller vitt och att man kan göra saker på en sansad nivå. Och det är så jag försöker hålla mitt cykelintresse, på en lagom nivå. Men visst, lättare sagt än gjort många gånger... Nu ska vi åka och handla mat, sen ska jag köra intervaller tills jag spyr.

/Johan