Kränklördag i Kungsängen.

I lördags var det äntligen dags för årets första kränkarrunda. Ett koncept utvecklat av Bröderna Brunna, och som körts i 2 år. Det handlar om att samlas och köra så fort man kan, helt prestigelöst. Ingen vinner och ingen förlorar. Man kör sig vimmelkantig bara för att det är så kul. Som bonus får man köra sönder sina kompisar.

13 glada laxar dök upp till kränkpremiären. Vi rullade ut till startplatsen och snackade om cykling i allmänhet. Solen sken men det blåste en del. Vi fick lita av allt, lite medvind, lite motvind och lite kantvind. Efter en snabb genomgång körde vi igång. Mattel tog en jätteförning och sen var det min tur. Benen kändes lite tunna sen torsdagens roslagsrunda. Det sved ordentligt och pulsen stack iväg. Ganska snabbt var jag ensam med Magnus och en elitkille från Bålsta CK på en tvärfet Cervelo SLC SL. Det gick undan ordentligt och benen skrek av syra. I en av backarna orkade jag inte hålla rulle och fick se de glida ifrån. Jag försökte streta vidare men nån kilometer innan målet släppte jag och väntade in storklungan. Där fick jag lite liv igen och sprätte omkring och stötte och betedde mig allmänt barnsligt.

Andra intervallen gick ungefär som den första. Jag hamnade tillsammans med Magnus och Bålstakillen. Mina ben imploderade halvvägs och jag väntade in storklungan där jag sedan ryckte och betedde mig. Vi försökte få ihop en vettig klungkörning för att komma ifatt de två i täten. Efter en förning tittade jag bak och såg min brorsa Calles extremt kränkta ansikte. Det såg så kul ut att jag skrattade högt och försökte göra ett ryck bara för att jävlas. Det gick rätt bra, för sekunden efter spydde han på sin arm. Vilken underbar dag.

I de två sista intervallerna höll jag mig i storklungan. Där dammade vi på så mycket vi kunde. Fick till rätt hyffsad kedja ett tag tills nån försökte spräcka klungan. Sen gick det ihop igen ett tag tills näste man gjorde ett nytt försök. Folk droppade av till höger och vänster. Små grupper bildades och alla körde så hårt de kunde. Det är just det som är så skoj med kränkarrundorna. Alla tävlar mot sig själva och man skrattar tillsammans. När allt var klart samlades vi vid bilarna med rosiga kinder, skakande ben och prologhosta och drack kaffe.

Även idag hade vi med vårt filmteam. Se filmen här innan den släpps på dvd.

Dagens überkränkare blev Bålstakillen tätt följd av Magnus.

Tack för en strålande dag. Det här måste vi göra om snart.

/J