SMHI hade hotat med regn och skitväder på lördagen. Den här gången fick de rätt. På dagen för 40-milaren bjöds det på regn, blåst och kyla. Ett episkt lidande av utdragen karaktär, som Reimert brukar säga.
Trots vädret var det närmare 30 cykelsugna gubbar som samlades på Shell i Tumba. Evosmos lyckades med konststycket att glömma cykelskorna och blev därmed 5 minuter försenad till start. Vi var ett gäng som väntade och kom ganska snabbt ifatt det första gänget, som rullade långsamt istället. De första milen var vi en ganska stor klunga som höll ihop. Men ju längre vi kom destå fler och mindre blev grupperna.
Strax innan Vagnhärad lossnade Schtures väska. Efter några minuters väntan fick vi reda på att den var trasig och att han skulle försöka laga den, då rullade vi vidare. Några mil innan Bråviken kom regnet. Det blev ganska snabbt kallt och här nånstans förstog jag att det skulle lidas duktigt resten av rundan. Jag hade en extra underställströja i väskan, men den ville jag spara till senare. Nu frös alla som hundar. I Söderköping var det tänkt att vi skulle äta lunch men vi tog istället ett snabbare korvstopp på Statoil. Istället siktade vi in oss på lunch i Rejmyre, det var 7 mil kvar dit.
Rejmyre pizzeria tog emot den första gruppen dyngsura cyklister. Ägaren sprang runt och moppade golvet och klädde stolarna med gamla t-shirts. Vi fick handdukar att torka oss med medans pizzorna dansade ut på borden. Nu var det 18 mil kvar så nu tog jag på min underställströja. Precis när vi stack kom Schture och hans grupp in.
Det tog inte lång tid att bli riktigt nerkyld igen. Det episka lidande var ett faktum. Kroppen skakade av köld och fingrarna värkte. Skönt nog kändes mina ben pigga och starka. Med 15 mil kvar fick Kaj släppa. Hans slitna kedja hoppade och han var rädd att den skulle gå av. Evo och Nypan gjorde honom sällskap. Resten av gruppen höll ihop och rullade hela vägen in i mål.
Banan var som vanligt jättefin och krävande. Vädret gjorde det hela ännu mer minnesvärt. Lärdomen efter en sån här runda är att så länge man rullar och gör det man ska så kommer man framåt. Kyla och trötthet kan snabbt bryta ner moralen. Det gäller att tänka positivt och se framåt. Såna här rundor suger när man kör dem men man lär sig alltid nåt nytt om sig själv.
Starkt kört alla som tog sig runt.
Trots vädret var det närmare 30 cykelsugna gubbar som samlades på Shell i Tumba. Evosmos lyckades med konststycket att glömma cykelskorna och blev därmed 5 minuter försenad till start. Vi var ett gäng som väntade och kom ganska snabbt ifatt det första gänget, som rullade långsamt istället. De första milen var vi en ganska stor klunga som höll ihop. Men ju längre vi kom destå fler och mindre blev grupperna.
Strax innan Vagnhärad lossnade Schtures väska. Efter några minuters väntan fick vi reda på att den var trasig och att han skulle försöka laga den, då rullade vi vidare. Några mil innan Bråviken kom regnet. Det blev ganska snabbt kallt och här nånstans förstog jag att det skulle lidas duktigt resten av rundan. Jag hade en extra underställströja i väskan, men den ville jag spara till senare. Nu frös alla som hundar. I Söderköping var det tänkt att vi skulle äta lunch men vi tog istället ett snabbare korvstopp på Statoil. Istället siktade vi in oss på lunch i Rejmyre, det var 7 mil kvar dit.
Rejmyre pizzeria tog emot den första gruppen dyngsura cyklister. Ägaren sprang runt och moppade golvet och klädde stolarna med gamla t-shirts. Vi fick handdukar att torka oss med medans pizzorna dansade ut på borden. Nu var det 18 mil kvar så nu tog jag på min underställströja. Precis när vi stack kom Schture och hans grupp in.
Det tog inte lång tid att bli riktigt nerkyld igen. Det episka lidande var ett faktum. Kroppen skakade av köld och fingrarna värkte. Skönt nog kändes mina ben pigga och starka. Med 15 mil kvar fick Kaj släppa. Hans slitna kedja hoppade och han var rädd att den skulle gå av. Evo och Nypan gjorde honom sällskap. Resten av gruppen höll ihop och rullade hela vägen in i mål.
Banan var som vanligt jättefin och krävande. Vädret gjorde det hela ännu mer minnesvärt. Lärdomen efter en sån här runda är att så länge man rullar och gör det man ska så kommer man framåt. Kyla och trötthet kan snabbt bryta ner moralen. Det gäller att tänka positivt och se framåt. Såna här rundor suger när man kör dem men man lär sig alltid nåt nytt om sig själv.
Starkt kört alla som tog sig runt.
Korvfika i Söderköping.
Bengt visar hur man gör.
Punka och pinkstopp i regnet.
Stiligt besök i Rejmyre./Johan
15 kommentarer:
Var ute å klippte rosorna på tomten nyss. Men det började regna, så jag gick in igen ;)
Här i Järvsö är det fint väder.
Ska just ut på en tur i solskenet :)
jag har krattat löv och sågat träd.. det började regna när vi var klara, nu ska jag linda ett styre.
jag är avis på er runda men samtidigt inte. kluven alltså.
trampa på.
Bra kämpat grabbar! Att vara pissevåt en hel cykeldag kan inte vara roligt.
Hur vädret har varit här i Arvika idag? Sol och 15 grader varmt. Hurså?
Gryyyyymt kämpat
är supernöjd med min egna 20milare under dagen
startade att regna efter hmm 2mil och sedan höll det i
frös så jag nästan grinade och tappade känseln i händerna så jag fick växla med hela jäkla handen, men fick titta så jag hade placerat den rätt först. för jag kände inte ngt:(
ha det gött....nu kan det ju bara bli bätttre:)
Gott jobbat!
Nu ska jag cykla 11 mil,det känns ganska långt faktiskt.
/Vito
Haha, en dag varken ni eller pizzerian i Rejmyre kommer att glömma på länge! Bra kört!
Usch. Det här var jobbigt.
Ska nog börja med nåt annat än långcykling efter det här skit slitet.
( Tur att man glömmer fort )
/N
Vi körde bara 20 mil men det verkar som vi hade liknande upplevelser.
På en mack tog dom fram städmaskinen medan vi var kvar. Stoppen var också långa, jag tror vi nästan stod 2 timmar på nio o tjugo.
En sådan pissdag som igår har man inte annat att göra än att cykla.
Tack tack. Det här blev en sån rundan man kommer snacka om länge. Nu borde vi vara värda en fin runda i solsken.
/J
Apropå Cykla i Solsken. Armarna är nästan sönderbrända i solen här på Mallis. +21 C och strålande SOL. Men usch va jobbigt när det blåser!
/Ari
Jag har nästan hämtat mig nu. Fingertopparna ha nästa fått tillbaka känseln. Det var riktigt riktigt blött!
När kör vi igen?
/T
Ni får mig faktiskt att känna att det var skönt att vara hemma sjuk. :D
Va' kul vi hade i lördags, kan vi göra om det snart?
Ari: DÖ!
Fan Ari! Du är inte snäll!
/schture
Skicka en kommentar