Bigmollos cykelblogg: januari 2011

Mina brister och förbättringspunkter.

Har ägnat den sista tiden att rannsaka mig själv och belysa mina brister som man och människa, för att på så sätt kunna bli bättre. Så här blev resultatet. Frågor på det?

/Johan Mölleborn

I've got big balls..

I've got big balls
They're such big balls
And they're dirty big balls
And he's got big balls
And she's got big balls
But we've got the biggest balls of them all

30 minuter bålstabilitet på balansboll imorse. Boll + gubbe i kränkande ställningar. Skönt att jag var ensam på gymmet.

4 timmar rehab-distans innan frukost.

Den här helgen erbjöd också ett antal roliga rundor. Distanshelg med Bålsta CK, 5 timmar spinning med Amir och Hovet eller en långrunda med KBCK. Men med nuskjuten rygg så var jag lite osäker hur det skulle gå så jag tackade jag nej till alla och stack ut på en egen sväng istället. Jag tog samma runda som jag körde förra lördagen och passade på att testa navigeringsfunktionen i nya 800:an. Eftersom jag hade kört rundan innan så kunde jag också testa den virtuella träningspartnern. Det låter kanske lite snuskigt, men det är faktiskt en rätt fiffig funktion där man kör mot sig själv, alltså så som man körde förra gången. Jag vann förstås.

För att lära kroppen att oxidera lite fettceller så stack jag iväg innan frukost och endast vatten i flaskorna. Dagen började med mulet och lite småtrist väder men strax innan Bålsta så sprack det upp. Vid Stäketbron mötte jag Bålsta-gänget som var på väg ut mot Järvafältet. Jag pinnade på och njöt av solen. Vinden var på min sida idag också. Bålsta kan vara riktigt riktigt mulligt faktiskt. I alla fall när man tar vägen förbi Åbergs Museum så man slipper se centrum.

Efter 4 timmar var jag hemma till familjen igen, hungrig som en räv. Viktor stog utanför och skottade snö. När han kom in så sa han att han hade fått ryggskott som jag. "Det är bara coola killar som har ryggskott pappa". Japp, så är det.

Ut med frivändningarna och in med balansbollen.

Kiropraktor-Bengt gav mig några övningar som jag ska köra för bålstabiliteten. Ibland måste man lära sig krypa innan man kan springa. Mina dagar som styrkelyftare är över. På måndag blir det premiär med badbollen på gymmet. KNIIIP!!

För er som bryr er så känns ryggen bättre nu. Fortfarande stel som en 90-åring men den blixtrande smärtan är borta.

Rehab-dödstjugor i Fritzelkällaren.

"Nu ska du få kroppskrälle" tänkte jag och hånflinade åt mig själv när jag värmde upp på Monarken. Rehab-dödstjugor var kvällens melodi. 15 minuter på 260 watt direkt följt av 4 minuter på 315 watt. Egentligen skulle jag ha kört en sista minut på 390 watt, men den sparar jag tills ryggen känns bättre. Första intervallen gick med nöd och näppe. Pulsen slutade på 3-4 slag under maxpuls.

Den andra intervallen kändes tuff redan från början. Kom upp i tröskelpuls redan efter 10 minuter och höjningen till 315 watt satt som ett halvt dussin massajspjut i låren. Efter 2 minuter kom den andra halvan av dussinet i bröstet och jag kroknade helt, 2-3 slag under max. Något besviken trampade jag ur benen i 10 minuter, sen smällde jag av en Tabata. Den satt precis där den skulle. Kroppen var helt skändad. Kroppen - Bigmollo 1-1.

Helgens utecyklingar får strykas helt. Ryggen är fortfarande lite rasslig och fixar inte stötar eller ryck. Jag ska nog hitta på nåt bra inomhus ändå.

Tack Bengt för att du fixade ryggen!
/J

Keep your fingers crossed.

Testade just gubbryggen på Monarken. Smygstartade på 20 minuter på tröskelwatt typ. Det kändes ganska ok. Fick vinkla upp styret lite så jag satt mer upprätt. Sen klämde jag av en halv tabata på 500 watt. Det kändes inte lika bra. Med lite tur så vrider kiropraktor-Bengt kotorna i rätt läge imorgon. Sen ska det wattas!

Nu ska jag på klubbmöte på Lilla Barkarby. Som straff för att kroppen har bråkat så blir det bara Loka ikväll. Ha ha där fick du ryggjävel!

Surgubbens plus och minuslista.

Saker som rubbar mina cirklar.

Ryggskott, Ebola, fetma
Alla jävlar som åker till Canarias/Spanien/Mallis.
Att man inte kan äta choklad och dricka vin varje dag om man ska gå ner i vikt
Själadödande bilköer
Att min lön inte är kalibrerad efter mina intressen och utgifter

Det som gör att jag står ut ändå.

Min söta lilla familj
Att det snart blir sommar
Att de som åker till Canarias/Spanien/Mallis snart kommer hem till misären igen.
De fina killarna i KBCK
Mina brudar på jobbet

Inget nytt på ryggfronten.

Ja det här var ju en höjdare. Sitter på jobbet och känner mig som en överkörd katt. Var hos Kiropraktor Bengt imorse igen. Han lyckades knäcka bort lite grann, men inte allt. Det sitter fortfarande en gaffel kvar i ryggen. Jag känner mig riktigt gammal och ynklig just nu. Ikväll ska jag i alla fall köra nån timme på Monarken, bara för att visa vem som bestämmer.

Nu ska jag gaska upp mig med lite smaklös lunch.

/Blä

Måndag, ryggskott och Ebola. Livet på en pinne.

Avslutade gympasset med ryggskott och ålning medelst hasning imorse. Jag höll som bäst på med frivändningar när det knäppte till i ryggen och en kota hoppade snett. Efter 15 minuters ansträngt flämtande på golvet kunde jag resa mig och stapla ut till omklädningsrumet böjd som en ostbåge. Det var rätt spännande att trä på kläderna efter duschen. Inte helt lätt när sitter ett stämjärn i ryggen. Men som jag brukar säga, hellre ryggskott än nackskott.

Lite kort om min Ebola. Ingen vet riktigt hur Ebola uppstår eller var den kommer ifrån. En teori är att den sprids till människor genom sexuellt umgänge med djur. Det startar alltså genom att nån går ut i djungeln och sexar med en smittad apa eller get. Sagt och gjort, nu har jag haft min Ebola i 3 veckor och den verkar äntligen vara i slutfasen. Men jag vågar inte ropa hej än.

Än så länge har ju veckan börjat bra...

Min linda var gammal och grå.

Men nu sitter det en ny och färgsprakande LizardSkins-linda på Canyonen. Du ska inte tro att det blir sommar, ifall inte nån sätter fart.

Utecykling med Hässelbys hetaste man!

Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Men oftast blir det rätt bra ändå till slut. Amir ringde i fredags och bjöd in till 2 timmar spinning, men eftersom jag har haft Ebola i två veckor så strök jag det. Sen dök det upp en härligt crossrunda på Happy som skulle passa mig bättre. Men pga dålig intern kommunikation och kvinnlig inblandning så missade jag den rundan också. Istället fick jag plocka de smulorna av tid som fanns kvar och sticka ut på en egen runda istället.

Efter en näringsfattig och trist frukost studsade jag ut på min dubbdäcksbestyckade pendlarcross. Tighta byxor, stort paket och cykelsug till tusen. Efter några misslyckade försök fick jag äntligen igång min nya dyra Garmin-cykeldator-gps. På stäketbron träffade jag Jonsson från Bålsta CK. Vi surrade lite innan han vek av hemåt. Då var jag på väg mot Canyons svenska huvudstad, Bålsta och kände hur hela världen log mot mig. Susade förbi Åbergs museum och blev påminnd om hur dryg den backen är.

Utanför Bålsta, där björnar ,vargar och vinkande cowboys lever loppan låg vägarna fina och isfria. Här sträckte jag ut min långa och ståtliga kropp och lät benen leverera watt som aldrig förr. Snitthastigheten steg från 22 km/h till svindlande 25/h. Efter ett par riktigt snyggt cyklade mil så var jag hemma igen. De enstaka bilisterna som såg mig på vägarna lär ha ett minne för livet. Maken till fulländad cyklist och man har de nog aldrig skådat.

Kåt gubbe.

Det senaste i förorten.

Vackra vyer vid Kungsängen.

Nästan som Mallis.

Garmin edge 800. Nu ska det pillas!

Jag svängde förbi Alviks cykel på hemvägen och hämtade min nya Garmin 800. Det stod två andra jönsar i kön som jag trängde mig förbi. Det var nog tur det. Den ena, en tysk, stod tafatt och fingrade på en knippe ekrar medans den andre såg allmänt tappad ut så jag förstog att det skulle kunna ta extremt lång tid. Det måste vara grymt ansträngade för Markus att träffa såna flarn varje dag.

Nu ligger det bitar överallt här hemma och enheten ligger på laddning. När den är klar ska jag sitta i soffan och reta upp Linda genom att pillra och pipa med den och berätta hur bra det kommer bli i sommar med alla extra finesser som inte fanns på den eTrexen som jag köpte nu i somras.

Som om det inte var nog med att bränna en mindre förmögenhet på GPS:en så fick jag punga ut med 3900.- på ett par nya bromsar till ful-Forden. Där slapp man fundera på att köpa nya långcyklarhjul den här månaden i alla fall.

Living large in Hässelby!
/J

Förkylt igen. Och ett litet styrketips.

Så där, då var jag förkyld igen. Inte jättemycket men tillräckligt för att ställa in dagens träning. Riktigt irriterande för jag var grymt sugen på dödstjugorna som jag skulle ha kört idag. Jag hoppas att förkylningen snor sig på så jag kan kör dem på måndag istället.

Hur som helst, jag tänkte inte bara gnälla. Jag vill också slå ett slag för en gammal hederlig styrkeövning, nämligen frivändningar. Jag har börjat pina kroppen med dem på morgonträningen och jösses vad de tar. Igår körde jag bara frivändningar och döds-mage. När jag vaknade imorse kändes det som att jag hade fått spö med en kratta. Så skynda er till gymmen och kör frivändningar nu. Själv ska jag kolla på nätet vilka solglasögon som gäller i år.

Obs, det är inte jag på bilden.

Big-ass burger x 2

Hur just klämt i mig 2 stycken big-ass hemgjorda hamburgare med pommes och extra allt. Blev inspirerad av Masterchef USA igår där de hade 100 amerianska truckers som domare på en hamburgertävling. Nu ska jag lägga mig som en boaorm på soffan och smälta maten och det miserabla passet innan. Jag åt snäppet för lite mat på dan så jag kände mig rätt tom i benen, gårdagans apben satt nog också kvar.

Dagens träning blev ett TCSI-pass, skyltspurtsträning. Den här gången gjorde jag dem sittande och på 6kp. Jag höll kadensen på 120 så länge jag orkade. På de sista intervallerna sjönk den som en sten på slutet. Det blir toppen med vilodag och vin imorgon. Men först ska jag slakta magen på morgonträningen.

Mot soffan, and beyond!

Så härligt så härligt.

Glad i hågen hoppade jag upp på Monarken och värmde upp gubbkroppen inför kvällens kalas. Jag var rätt säker på att det skulle bli en kväll att minnas. Dagens Fritzelmys var ett 30/60-pass. 30 sekunder på 450 watt, sen vila i 60 sekunder. Detta ska man sedan upprepa i 40 minuter. Men innan man börjar med det skulle jag mjukas upp med 20 minuter på 270 watt. Mums.

De första 20 minuterna gick riktigt bra. Sen dröjde det inte länge innan jag kände mig som en liten apa som kämpade för livet. Det var nog inte helt optimalt att ladda med pytt i panna och stekt ägg. De där 30-sekundarna tog det bästa ur mig och magen stog åt alla håll. Men jag kämpade på och gjorde det jag skulle. Till slut kunden apan pusta ut och vingla ut till köket för fylla apmagen med O´boy. Apan är trött nu.

I bakgrunden ser man mina ben som ligger och brinner. Jag ser redan fram emot morgondagens skyltspurtträning. Ska komma ihåg tipset med hinken då.
/J

Vin är bästa recoveryn.

Kände mig som en säck cement i kroppen igår. De sista dagarnas cykling och styrketräning hade tärt hårt på gubbkroppen. Gympasset i tisdags med frivändningar och bålträning satte in dödsstöten. Värken och tröttheten blev värre och värre under dan. Jag var i akut behov att seriös återhämtning. Man brukar ju ofta säga att stryk är bästa medicinen men igår vågade jag inte chansa utan gick direkt till vinkylen och plockade ut en härlig italienare.

Rödvin är inte bara gott utan det är också godkännt av UCI som läkemedel inom cykling. Det har jag lärt mig på deras interaktiva antidoping-utbildning True champion or cheat. Värken försvann och den krumma ryggen rätades ut. Ordningen återställd. Imorse var jag lika spänstig och slimmad som vanligt när jag pumpade biceps på gymmet. Morgonvikten ligger nu på 64,5. 20 kilo kvar till målvikten 44 kilo alltså.

Notera att barnet pissar samtidigt som han dricker, det gjorde inte jag.

Ikväll blir det Monarkknark tills hjärtat slutar slå. Oj vad skoj vi ska ha, Monarken och jag.
/J

Skyltspurtsträning.

Idag var det dags för det fruktade TCSI-passet. Ett antal 30 sekunders maxspurtar tills hjärtat spricker och benen lossnar. För att vara på den säkra sidan bestämde jag mig för att varva upp till 150 kadens och sen vrida på 7 kp på Monarken. Sen försökte jag hålla mig över 100 i kadens så länge det gick. Det gick hyffsat de 20 första sekunderna men sen sänktes det sakta till ca 70.

Enligt schemat skulle jag mjukstarta med 4 intervaller idag men det kändes så pass bra så jag klämde av 6 stycken. Sex skyltar fick räcka. Nu känner jag mig helt vimmelkantig med huvudvärk och ett festligt rödaktigt filter i synen. Nu ska jag äta några pannkakor sen fortsätter jag kvällen med rodelträning i soffan.

Bilden fräckt snodd från internet.

Utecykling på riktigt med brorsan.

Idag slog jag och brorsan på stort och begav oss ut på en verklighetscykling. För att slippa cykla i snömodd och is så tog vi Enköpingsvägen. Den var faktiskt helt ok. Vi hade först tänkt svänga in på småvägarna men gav ganska snabbt upp. Det fick räcka med att läsa om Tilles misärcykling igår. Om värmen håller i sig kommer snart vägrenen vara snöfri hela vägen till Enköping. Det blev varken fantastiskt långt eller fantastiskt snabbt. 2 timmar fick räcka Men det var klart mulligt att komma ut och få lite vind i ansiktet. Vi tog en skyltspurt var och brorsan visade klart att han kommer bli jävligt jobbig i sommar.

Calle trivs i Skolsta.

På vägen hem svängde jag förbi Gurra och lämnade in nav och fälgar för sommarens snabbhjul. Bilder och vikter och hela klabbet kommer senare.

Monarkknark innan barnkalaset.

Jag skulle egentligen ha kört 20-milaren från Västerås idag. Men av flera anledningar valde jag att stryka den. Det var lite för mycket familjegrejer och förkylningar på gång för att det skulle kännas bra. Istället klämde jag av 40 minuter på 270 watt på Monarken. Passet gick riktigt bra. Benen kändes friska och kroppen verkade också hänga med. Tror fan Tabatan i torsdags skrämde tillbaka mitt gamla jag. Imorgon lutar det åt utecykling. Får se om det blir kränkcykling från Hammarbybacken eller om det blir en sväng med brorsan i Bålstatrakterna.

Nu ska jag slänga in mig i duschen sen ska jag och Viktor iväg på barnkalas på Leklandet.

Öijer och Stizze, här har ni lite hud så ni håller er lugna ett tag.

Japanskt besök i Fritzelkällaren.

Kände mig tung, trött och tjock på dagens pass. Av nån anledning höjde jag effekten på lagkadensarna. Det gick självklart åt skogen. Efter fyra fyraminutare hade jag blåst benen helt. Efter några tafatta försök att rädda stoltheten gav jag upp och trampade ur surkroppen. Då kom jag på den briljanta idén att avsluta med en Tabata. För att ni ska ha nåt att göra ikväll så filmade jag kalaset. Enjoy.

Nu känns det lite bättre.
/J

Vad är det som händer? Lever jag?

Ja, vad är det som händer egentligen? Har jag dött här ute i förorten? Bloggen har varit tyst hela veckan. Jag har sett olika kommentarer på nätet angående mitt försvinnande.

”Har den lilla apan äntligen ramlat av sin Monark och somnat in i en pöl av svett.”
”Han var en idiot.”
”Äntligen slipper vi hans löjliga blogg.”

Tyvärr alla haters, jag är tillbaks. Jag åkte på en släng av förkylning i bihålorna. Det påverkade även skrivcentra så jag kunde inte förmå mig att plita ner en enda rad. Men nu är det nästan över så ikväll kommer det spöas gubbkropp på Monarken. Rapport kommer.

Om ni missade solförmörkelsen igår så tog jag en bild på den. Om man har solglasögon och kisar så syns det klart och tydligt.

Jo en sista grej, jag stryker helgens 20-milare. Det känns som att den sabbar mer än den ger. Förkylningen skulle nog slå frivolter i kroppen om jag skulle ge mig ut i 10 timmar i snömodd och skit.

Ikväll blir det naket. Det lovar jag.
/J

2011-års cykelplaner.

Nu börjar planen för det här nykläckta året bli klar. Jag har egentligen bara 2 mål för året. Vätternrundan och Paris-Brest-Paris. Vättern är väl inte så spännande i sig men nu tänkte jag spänna bågen och ta den på under 7,5 timmar. Det känns som en lagom utmaning att fräsa 30 mil i 41 km/h i snitt. Innan dess kommer jag ha kört minst en brevetserie och Vänern runt. Det verkar bli ett kul gäng som kör Vättern. Vi kommer nog få många bra rundor under våren.

Efter Vättern åker jag med familjen till Italien i 2 veckor och efter det börjar uppladdningen för Paris-Brest-Paris. Egentligen borde jag inte sätta något tidsmål för PBP, men det vore skoj att komma under 55 timmar. Jag körde på 61 timmar förra gången så det borde inte vara helt omöjligt. Jag missar tyvärr alla 100-milare tack vare Italienresan men det får jag ta igen på nåt annat sätt. Innan PBP tänkte jag försöka klara Rudolph Lewis Award på Mälaren Runt. Annars blir det ganska lugnt.