Passo del Mortirolo.

Den första toppen jag tog i somras var Mortirolo. Den ligger i närheten av Bormio så jag passade på att cykla upp för den när jag ändå var där. Den anses vara en av de värsta Giro-stigningarna. Den är smal, ful och hård som knytnäve. Backen är 12,4 km lång och har en stigning på 10,5% och en maxstigning på 18%. Vägen är smal som en svensk cykelväg och går oavbrutet uppåt så det finns inget ställe att vila på, och eftersom den går genom skogen hela vägen så man får aldrig nån riktigt koll på var man är. Plus att man blir kokt som en kräfta i den fuktiga och varma luften.

Jag körde mer eller mindre non stop från Stockholm till Bormio. Efter incheckning på hotellet åkte jag direkt till Mazzo di Valtelina där stigningen börjar. Efter cyklingen åkte jag tillbaka till hotellet och gick ut på stan för öl och middag. Jag hade inga större problem att somna den kvällen. Bormio var verkligen mulligt, mer om det senare.





Aperto, ah grazie.


Spegel spegel...


Första svängen.


Ut genom byn.


Kul höjdprofil..


Ahh fap fap fap..


Tighta svängar.


Heja Basso!


Pantanis kurva.


Uppe snart?


Äntligen ute från skogen.


Sista svängen.


Då var det bara ölen kvar för idag.










Grazie mille.





/J

4 kommentarer:

Tille sa...

Vad är väl en bal på slottet.

Öijer sa...

Stort att Foppa har fått ett berg i Italien uppkallat efter sig.

Unknown sa...

Lite svagt med lilla klingan fram, gör om gör rätt!

:D

18%, mycket starkt jobbat. Skulle nog inte kunna komma upp där ...alls :P

Rikard sa...

18 procent är respekt, klockren höjdkurva på GPS:n. "Min" backe i Idre känns ju som en nedförsbacke jämfört med denna.