Belöning i förorten.

Sitter i soffan och belönar mig med en kall Bitburger efter en härlig timme på Monarken. Det var det som krävdes för att ta mig igenom den sista intervallen. Att lova mig själv en öl alltså, inte dricka den under tiden. Dagens övning blev 3x10 minuter på 300 watt. Jobbigt för en jöns som mig men inget det kommer skrivas böcker om. Apropå böcker så börjar det bli dags att läsa American Psycho igen. Den får mig alltid på så bra humör.

Min toppdag igår.

Vilken toppendag det blev till slut. Dubbdäckspendlade till jobbet på isiga vägar, såsade runt i 8 timmar på jobbet med 50 minuter promenix på lunchen. Cyklade hem i regn och mörker, åt middag och nattade barnen. Sen smög jag in i på cykelrummet och hade the time of my life med tre tjugor på 270 watt. Hade egentligen tänkt köra två stycken men det var så himla skoj så jag unnade mig en extra. Sen åt jag det sista av en brie-ost som låg i kylen. Brie, c'est la vie!

Såg förresten att Lance är tillbaks på Twitter som om inget har hänt. Kul för honom.

Har väl gjort annat än att cykla..

Trots att det inte cyklades en meter så var det en väldigt bra helg. I lördags var jag först på Happys Yardsale och på kvällen hade vi kompisar hemma. Dagens vintips: Periquita reserva på bib. Gott som smör i solsken. På söndagen hade vi vårstädning på området mellan 09 och 16. Tack vintertiden för en extra sovtimme! Mellan krattandet och röjandet hann vi träffa vår gamla hund Chianti. Vi blev tvungna att omplacera honom för ett år sen och det här var första gången vi sågs sen dess. Viktor sken upp som en sol och tyckte det var jättekul. På kvällen dog jag lite lätt och somnade på soffan. Veckans cykling slutade på 9 timmar. Dåligt! det blir uppsträckning idag med både pendling och Moan.

Krispig höstsol.

I löv it!

Chianti.

Happy Yardsale!

Nyss hemkommen efter en strålande dag på Långholmen. Jonas och Tille hade styrt upp en klassisk yardsale under långholmsbron. De hade verkligen lyckats att få till den där gemytliga uteliggarkänslan. Jag hade såklart misslyckats med pengaplaneringen. Det som jag trodde var en bunt hundringar visade sig vara några skrynkliga tjugor. Här fanns allt från Gurras Campagnolo Delta-bromsar och Zipphjul till Oskars hög med skrot. Jonas stod vid grillen och langade korv och surkål. Det var allt jag hade råd med så mitt enda köp blev en stark korv och en cola. Men det var så pass gott så det var ändå ok.

Tille pekar på nånting.

Bern och Rytz showar medan Matte gräver i fyndlådan.

"I krysset eller?"

Mr cash!

Fräscht med klädställning.

Vy över yardsalen.

Jonas grillar, Oskar pillar och Nypan gillar.

Fresh och crisp!

Stalle mäktar i keps.

Oskar i hans fyndhörna.

Marknadens ena sida.

Gurra tar en lov runt området.

Tille har pinne.

Härmed dubbar jag dig...

DÖDSSNÖKAOSET kom som en överraskning när jag satt med grabbgänget på puben igår. Det blev riktigt fin cirkuscykling på isvägarna hem med sommardäck och 17-18 öl innanför västen.
Idag är pendlaren beväpnad med 480 dubb och jag med lätt pannknack. Vintern kan komma. Idag är det fredag. Bring it!

Kan de inte bara hålla käften?

I den grisiga efterbörden av Lance-gate, där han äntligen blev fälld och strippad på sina medaljer, ställer sig det ena cykelproffset efter det andra och skjuter sig själva i huvudet. Jag menar inte de som har erkänt sitt dopande och vittnat mot Lance, de är på nåt dubbelkukat sätt de enda "hederliga" i den här soppan.

De jag snackar om är Valverde, Sanchez och Contador som tyckte att det var orättvist mot Lance och att han omöjligt kan ha gjort något fel. Det kanske inte är så jätteförvånande att ett gäng spanska dopingcyklister blundar för sanningen och fortsätter leva i sin lilla ostkupa. Men det man verkligen blir förvånad över, och ledsen, är när gamla hjältar som  Eddy Merckx och Miguel Indurain vaknar till och minsann vill säga sin mening och försvara Lance och försöka klamra sig fast vid omertan, och indirekt säga att det är ok med dopning inom cykel.
Alltså allvarligt, kan de inte bara hålla käften?

Bloggtopplistor hit och dit.

Fick just ett mail från ett företag som heter Cision som säljer verktyg för PR och media-analys. De tar varje månad fram en lista på svenska bloggar i olika kategorier. Så här skriver de själva om listan:

"Bloggarnas placering i topplistan grundas på en metodik som utgår från inlänkar, relevans, hur ofta bloggen uppdateras, antal läsarkommentarer, aktivitet i sociala medier och mängd bloggar i bloggrullen. Din blogg har alltså baserat på detta vunnit en plats i vår tio-i-topplista."

I min kategori "sommarsporter" så hamnade jag på tredje plats, pallen liksom. Det festliga var att Öijers tramsiga cross och pendlar-blogg hamnade först på 8:e plats. Ha, där fick du! 
Men Falun kan ändå vara stolta över sin fina Adam Steen som kammade hem guldet i kategorin "Friluftsliv".

Så nu vet ni det, om ni vill läsa om relevanta sommargrejer så stannar ni kvar här, och om ni vill läsa om friluftsliv så klickar ni er vidare till Adams friluftsblogg. Själv ska jag förlänga sommaren med en timme på Moanarken.

Ni missar väl inte Kadens?

Spring genast och köp nya Kadens, tejpa byggplast på väggarna och sätter er sedan bekvämt och bläddra fram till sidan 78. Enjoy...

/J

En påse blandade bittermandlar.

Jaha, nu skulle jag kunna skriva en uppsats i hur mycket jag asvkyr Lance Armstrong och hur jag skulle vilja åka hem till honom med min gamla Giro Pneumo Lone star edition-hjälm fylld med bajs och trycka den över huvudet på honom. Jag skulle kunna skriva nåt tårdrypande att han var min stora idol under många år och nu bara kommer bli ihågkommen som en simpel fuskare. Jag skulle också kunna skriva en massa dravel om hur jag tror att det här är början på något nytt inom proffscyklingen. Början på en ren sport. Att nu minsann har de lärt sig att det är fel att försöka vinna genom att fuska. Den nya generationens cyklister. Nu vänder vi blad och blickar framåt. Men det kommer jag inte, eftersom det alltid kommer finnas fusk och dopning inom proffsidrott. Det som har skrapats fram ur cyklingens rövhål är precis vad som skulle skrapas fram ur de flesta andra sporter om man bara skrapade hårt nog. Inga undantag. Så länge det finns pengar att tjäna så kommer det alltid finnas de som kommer ta genvägar. Med lite tur så hittas de snabbt och plockas bort för alltid. Den kampen får aldrig läggas ner.

Men jag kommer nog som de allra flesta fortsätta att titta på sport, och i synnerhet cykling. Jag kommer garanterat sitta bänkad framför Eurosport när nästa års Tour de France drar igång. För att inte tala om vårklassikerna. Då kommer jag sitta med ansiktet fullt med pommes och mayo och försöka trycka in en flaska Duvel till i munnen. Nog om det. Skönt att han åkte dit till slut.

My work here is done!

/Bittra gubben i Hässelby.

En pulskurva! Fett!!

Det har varit alldeles för lite pulskurvor här på siståne. Nu blir det ändring på det. Så där ser 12 minuter på 300 watt ut. Som ni ser släppte jag alldeles för tidigt så 15 minuter borde vara möjligt när jag är på humör.

Långt från döds.

Nu ska jag göra kväll. Först en dusch sen matlagning och vin.
/J

30 minuter kvar...

Såg just på Funbeat att jag har 30 minuter kvar att träna innan jag nåt mina 10 timmar för veckan. Jaha då är det väl bara att göra som den säger. Både Monarken och räsern står redo. Räsern tvättade jag idag så den får vila ett tag till, kanske till i vår. Det får bli nåt snabbt och smärtsamt på Monarken. Det går inte att gömma sig när man har alla möjligheter till att träna.  

Sida vid sida, tillsammans hjälps de åt...

Regndistans.

Vaknade med en känsla av mjältbrand, digerdöd, folkmord och lätt förkylning i kroppen. Amir meddelade att han skulle stanna hemma så jag och Lisa hann se klart på Bamse och hans vänner innan det var dags för mig att sticka ut. Grymt osugen på att cykla i regnet egentligen men efter ett tag så hittade jag ändå ett bra flyt. Benen kändes ganska pigga och jag fick ett antal lystna blickar efter mig så jag visste ju att det såg bra ut också. Fräste ut till Bålsta och körde svängen över motorvägen tillbaka till I1. Där skjöts det och härjades i skogen. Vilken tur att jag inte tog min älgkostym på mig, eller den där vargpälsen med huvud och allt som jag stog och fingrade på innan jag stack iväg.

Nu har jag just recovery-ätit 2 kokta korvar och ska väl slänga in mig i duschen innan jag cyklar över till ProffsBjorre för en episk öl och filmkväll.

 Ha en härlig lördag!
/Johan

Rövdäck!

Dramat med mina pendlardäck fortsätter. Tidigare i veckan var bakdäcket platt när jag skulle till jobbet. Eftersom det dessutom var pyspunka på framdäcket så lät jag skiten stå och tog mördarbilen istället. Igår kväll bytte jag slangar både fram och bak och idag cyklade jag till jobbet, iförd min nya supercrispa Duveltröja. Tror ni inte att bakdäckshelvetet punkade igen! Mina Conti Sport Contact körde jag i 3 år utan en enda punka. Jag blir snart lika arg som Lisa Ström!

Spegel spegel säg vem som crispast är!

Cykelverkstad i hallen.

Äntligen agerar SCF!

Cykelvärlden brinner av dopningserkännanden och skandaler till höger och vänster. USADA jagar Lance Armstrong och levererar dagligen chockerande vittnesmål om hans skräckvälde och utstuderade dopningsprogram. I Europa drar man igång en jätteutredning mot Michele Ferrari och det härjas runt rejält bland fuskarna. Det verkar vändas upp och ner på varenda sten för att hitta fuskare. Ett riktigt stålbad skulle man kunna säga. Och det är ju toppen för det verkar ju finnas en del att reda upp.

I Sverige har SCF också tagit i med hårdhandskarna. Nu har de nämligen slagit till mot de avskyvärda cyklisterna som roar sig med att cykla ICKE SANKTIONERADE LOPP! Så skönt att vi äntligen gör något åt det ofoget!

Ett antal licensierade cyklister som deltagit iden icke sanktionerade tävlingen Malmö Veloclassic har av Svenska Cykelförbundets disciplinnämnd tilldelats en reprimand (=varning) för brott mot SCF:s tävlingsregler 1.2.019.

Läs mer om det fasansfulla brottet på SCFs Disciplinnämnd. 

Nu kan jag äntligen sova gott på nätterna.

/J

Jag är väl för snäll ändå.

Nu kan inte Linda säga att jag inte ger henne saker i alla fall. Anmälde henne precis till Tjurruset nästa år, ett grislopp på 1 mil. Det ska bli riktigt skoj att se henne efter målgång. Nu är det bara ett år kvar så det är bara att börja träna älskling.

Lånade bilden från Träningseffekt. Hoppas det är ok.

/J

120 minuter njutning.

Firade lite anspråkslöst att jag hade bytt sadel på Moanarken med 2 timmar intervaller. Nu har jag samma sadel som på fincykeln så nu känns det inte som att jag är på fest med ryska sjömän längre. Fizik Aliante to the resque!

En helt annan grej. Jag testade Burger Kings nya x-långa burgare på lunchen. Jösses vilken vidrig skapelse! Fick skrubba munnen med såpa och lyssna på The crying game i en timme för att bli människa igen.

Monarkens sadelfäste från tidigt 1900-tal. Crisp!

20 minuter kvar. Kämpa fetto!

Söndag på Munsö.

Sitter i soffan med skönt trötta ben nu. Har precis fixat det sista inför Lisas 2-års kalas. Men innan dess så tog Amir och jag en sväng till Munsö och tillbaks. Vi sparade på snacket och höll bra tempo istället. Det var 6 plusgrader och regn men det gjorde inte så mycket. Det är bara tio mil och målet var att köra oss trötta. Amir är riktigt stark och envis så det lyckades vi bra med. Kommer garanterat ta det lugnt om det bjuds upp till kosackdans ikväll.

Tack Amir för en strålande runda!

Min brorsa kändisen..

Fick hem den där Vätterntidningen och tyckte att det kändes bekant på nåt sätt. Efter en CSI-liknande undersökning med luppen kunde jag konstatera att det är brorsan Calle som ligger näst längst till höger på bilden. Snacka om KÄNDIS!

Guulasch!!

Blandar och ger lite. Igår bjöd Johan A på gulasch och Belgisk öl i Slöstan. Kul för en bondkille som mig att få se Stockholms finare kvarter. Idag bjuder jag mig själv på 90 minuter Moanark. 2x30 minuter strax under tröskel. Båda två är mysiga på sitt sätt.

Tack Johan för en strålande kväll!
(Två flugor i en smäll.)

Lunchslakt +annat

Jaha har väl Nurmi-intervallat på lunchen igen. Idag smakade det mer blod än nånsin fast pulsen höll sig på beskedliga 178 av 182. 4 slag kvar att spela på alltså. Återhållsamhet är en dygd, men inte på intervaller. Känslan i kroppen var en blandning av pålad spädgris och katt i en stövel.

Annars snurrar träningen på. Jag försöker hålla 10 träningstimmar i veckan. I det räknar jag in Moanark, lunchslakt, helgdistans och nån enstaka jobbpendling. Tanken är att jag ska hålla 10 timmar under vintern och sen öka till 15 timmar i vår. För att hinna med så får jag köra intervaller på lunchen och skära ner på tuppruskandet. Så jävla elit!

Härlig höstrunda med Amir.

Vilken helg! Igår fick man en solchock så man nästan blev på bra humör och idag blev det nästan ännu bättre. Jag och Amir passade på att köra en sväng till Munsö och tillbaks. Det var första gången jag cyklade ut dit men absolut inte den sista. Vi hade motvind hela vägen ut så man fick hålla sig rejält styv för att inte hastigheten skulle falla under skämsgränsen 30. Efter Nyckelby breder vägen ut sig och bjuder in till riktigt skön slätåkning. Jag har fått för mig att det är mycket trafik på den här vägen, men det var riktigt lugnt och de som passerade höll fint avstånd. Sånt uppskattas verkligen. Jag bjöd tillbaks genom att spänna skinkorna och flexa vaderna. Ett snabbt stopp med obligatorisk fotografering vid färjan sen vände vi hem igen. Nu fick vi vinden i ryggen och kunde sträcka ut ordentligt. Det blir inte lättare i medvind, det går bara snabbare. Benen som redan var mosiga efter utresan fick ännu mer mos på hemresan. Efter 10 mil var vi hemma igen. Jag tog ett snabbt bad och mumsade sedan i mig en halv plåt hemgjord pizza. Proffs-söndag!

Svårt att se sur ut när solen skiner.

Amir förgyller dagen för de som väntar på färjan.

Storbloggaren vid väg ände.

Finsällskap i höstsolen.

Jag lyckades till slut smita iväg några timmar. Vädret var ju så sjukt fint så det hade varit haram att inte cykla idag. Tog räsern för att verkligen få valuta för tiden. Cyklade ut mot Bålsta och klurade på lite allt möjligt. Jag tänkte på min egen förträfflighet och att jag kanske inte skulle ha druckit det där sista vinet igår. Det går liksom inte riktigt ihop med att försöka vara bäst i VÄRLDEN på att cykla till Bålsta och tillbaks. Sen började jag tänka på min cykel och hur jävla nöjd jag är med den. Jag har haft den i 3 säsonger nu och har ingen plan på att byta ut den till nästa år heller.

När jag satt där och trampade och mös i solskenet och tänkte på mig själv och cykeln och hur fantastiska vi var så såg jag en skugga bakom mig. Nån låg på rulle. När jag efter en stund vände mig om för att se vem det var så kändes det som att nån med väldigt liten fantasi hade skrivit det här avsnittet i min Truman show. Mannen bakom var nämligen Stefan, Canyons man i Sverige. Vi hade sen sällskap ett tag och sprätte och löjlade oss tills Stefan vände hemåt. Vi hade också tillfälligt sällskap av kille från Happymtb, han med Storcken, men han försvann nånstans när vi löjlade oss. Hoppas det inte uppfattades som drygt, men det är ju så svårt att hålla igen när man producerar såna hutlösa watt.

Rouleur.

Åkte in till stora staden för att köpa sulor till cykelskorna men kom hem med en tiding istället. Kommer nog ta några kvällar att plöja igenom de 170 sidorna...

Nurmi-intervaller och benstyrka.

Körde de nya stekfräscha Nurmi-intervallerna på lunchen, sen staplade jag ut till Smithmaskinen och körde mig vimmelkantig med knäböj. Vilken fest!

Nu ska jag bara försöka överleva eftermiddan för ikväll ska vi planera bröllop och träffa de som driver stället där vi ska ha festen. Benen har redan fått en skön molande värk. Lär kännas riktigt king ikväll, och ännu mer KING imorgon.

Hej husse...

...jag vill ha TABATA!!