Torkan fick just sällskap.

Buhu. Jag gnällde ju över torkan i förra inlägget. Idag har den fått sällskap av en dödsförkylning. Det började med att jag var hemma med Lisa som är sjuk, hon kommer vara hemma hela veckan. Hon har fått förkylningskrupp så hon sover knappt på nätterna. Som om inte det räckte så bestämde sig hennes baciller för att anfölla mig också. De fick snabbt ett dödsgrepp kring min hals och försökte få mig på knä. Jag stretade emot så mycket jag kunde men till slut föll jag. Så nu går jag hemma med en sjuk dotter och en infekterad hals. Det är nästan så man längtar tillbaks till torkan. 85 dias kvar till Mallorca. Det tickar på. Kämpa Johan...

Torkan..

Oj vad torrt det blev här då. Jag har varken haft tid eller lust att skriva nåt på bloggen den sista tiden. Först och främst för att jag inte har nåt vettigt att skriva om. Det här med barn, jobb och familj kan vara lite svårt att klämma in när man samtidigt ska vara storbloggare och hårdsatsande långcyklare. Eller var det tvärtom? Varje dag ser ut som dagen innan. Gå upp tidigt, jobba, hämta barn, laga mat, träna, sova. Det finns inte många minuter över till nåt annat. Trött av mörkret och kylan. Trött på mörkret och på kylan. 

Har inget vettigt långlopp på lut som får mig att styvna till heller. Visst, Mallorca 312 och Vättern ska ju bli kul men det är inte som att cykla dygnet runt tills man blir alldeles tossig. Stockholm-Göteborg kan jag inte köra för då är jag upptagen och London-Edinburgh-London fick jag inte köra. Med lite tur så kan jag köra Jotunheimen runt. Men det är verkligen inte säkert. Buhu stackars mig.. Så jävla tufft liv. Jöns. 

Upp i tvåan och KÖR!

Det surrar rätt fint i benen efter tre timmars spinning. Idag var jag och Nypan på Amirs långspinning. Amir hade hyrt en lokal på Forma i Hässelbygård. Ett riktigt fräscht gym med toppklassig spinningsal. Cyklarna var Schwinns senaste och för en gångs skull så var det sval och bra luft i lokalen. Vi kör om två veckor igen, häng med då! Trötta ben garanteras.

Sweet mister Mölleborn.

Läste om sweetspotträning på Anders blogg och kom på att det är precis det jag har pysslat med de två senaste vintrarna. Det har funkat bra så idag var det bara att köra vidare som vanligt. 60 minuter på 250-260 watt kändes riktigt sweet. Så sweet att jag firade med ett lass pannkakor och en Staro. Sweetspot with a happy ending...

Är det konstigt att man längtar bort ibland?

21,5 minusgrader imorse och kallare ska det bli. Just nu känns det som ett riktigt mästardrag att jag anmälde mig till långspinning på lördag. Som Lena Andersson så käckt sjöng så är det fan inte konstigt att man längtar bort. På Mallorca 312´s hemsida står det att det är 92 dias kvar till start. Där har man nåt att förhålla sig till. Till dess ska jag gå ner 4 kilo och klara 2x20 på 300 watt. Det är mina mål just nu. Just nu ligger 2x20 på timida 280 watt. Får helt enkelt rycka upp mig lite. Och sluta trycka in mat i munnen varje vaken timme. Och gräva där jag står istället för att längta bort hela tiden. Då kör vi då?

MFD = Men Fans Djävlar

Vintertips för Stockholm.

Jag tänkte bara passa på att tipsa om Amirs spinningpass på Friskis och Svettis i Jakobsberg under vintern/våren. Han kommer köra 3-timmarspass varannan helg med start nu på lördag. Anmälan och info finns på Hovets hemsida. Det kostar 500 spänn för 5 lördagar. Om vi ber riktigt snällt så kanske vi får köra nån timme extra. Ses vi där?

Tillbaks på internet igen.

Ni kan andas ut, jag lever. Träningen har rullat på bra men jag drabbades av skriv-afasi förra veckan så jag hade ingen möjlighet att skriva om det. Ikväll tränade jag bort skrivkramp en med Staffans härliga styrkepass. För att vara på den säkra sidan så avslutade jag med 20 minuter på 270 watt. Det verkar finnas nån sorts form som gömmer sig i kroppen ändå. Om ni vill testa Staffans styrkepass så har ni beskrivningen nedan. Mors!

Sista lunchTabatan?

Var nere på gymmet idag för att köra en härlig lunchTabata och kom på att det antagligen var den sista jag gjorde på det här gymmet. Vi flyttar kontoret på fredag och kommer få ett eget gym där men jag är lite osäker på om det blir några vettiga cyklar. Tänk om jag inte kan Tabatakränka mig på lunchen längre! Hemska tanke.

Dagens omgång gick riktigt bra. Jag hade bra tryck och driv hela vägen. Pulsen slutade på 97% av max. Det blir välförtjänt vila ikväll. Men inget vin, så kul ska vi inte ha.

Lördagscykling och funderingar.

Det blev en helspäckad dag igår. Några timmars cykling, födelsedagsfika hos brorsan i Bålsta och till sist middag hos kompisar på Ekerö. Men först cyklingen. Jag och Matte hade bestämt att vi skulle köra en sväng på lördagen. Vi körde svängen förbi Bålsta och tillbaks över motorvägen och I1. En bilist tyckte att det var väldigt svårt att svänga förbi oss på den öde vägen så han valde att tuta och prejas istället. Vi vinkade och gestikulerade glatt. Då blev han svinsur och stannade och skrek att det var olagligt att cykla två i bredd. Vi frågade honom om det var mer lagligt att prejas. Sen tipsade jag honom om att köpa en bil med större ratt om det var svårt att svänga förbi oss.

Det var tur att vi hade bestämt att vi skulle cykla annars hade jag nog legat kvar i sängen eller på soffan och antagligen i soptunnan till slut, styckad och paketerad i plastpåsar. Jag får de vibbarna ibland när jag är för dödstrött och slö hemma. En vacker dag kommer jag bara känna hur det svider till i bakhuvudet och sen  hittas jag på soptippen i små prydliga paket. Min värdelöshet upphör aldrig att förvåna enligt vissa.

Slaktade ben.

Ingen träning idag. Benen kändes som att de fått en omgång i Dexters killroom så det var lika bra att låta de vara. Siktar på att tabataslakta mig på lunchen imorgon istället så de är på topp inför helgen. Snart är det fredag. Hepp!

Värsta tröttot.

Försökte köra moanern ikväll igen. Kände redan efter en minut att det skulle bli kärvt. Det som var tänkt att bli 2x20 blev istället 1x20. Men det var ändå ok. De sista 10 minuterna låg jag på 93% av max. Sen lökcyklade jag i 20 minuter tills ett knä började göra lite ont. Kvällspasset igår gick likadant. Det är inte på den här bloggen ni hittar morgondagens stjärna.

Årets första lunchtabata!

Vad grymt det är med ett nytt år. Då blir allt man gör "första gången för året". Idag körde jag därför årets första lunchtabata. Knäna gnällde lite i början men efter 20 minuters uppvärmning så tystnade de. Sen var det en blandning mellan skärseld och skrattfest i fyra minuter. Nu surrar det fint i benen. Jag har sagt det förut men nu kommer det igen, 2013 nu kör vi!

Årets första 20-milare.

I lördags gick årets första brevet. Kalle Abrahamsson bjöd in till förstklassig vinterrandonné och det passade mig perfekt. Jag var tvungen att göra nåt åt den här slacker-mentaliteten som jag har lagt mig till med den sista tiden. 04:45 var bilen lastad och jag stack iväg mot Linköping. Jag försökte hitta en radiokanal som inte spelade irriterande musik, men det var lättare sagt än gjort. På P2 spelade vågbrus. Det är ju perfekt för folk som är ute och åker på morgonkvisten. På rockkanalerna spelade de värdelös skränrock och på megapol och rix körde de reklam. När jag väl hittade nåt att lyssna på så försvann sändningen när jag kom utanför Stockholm, eller runt nästa krön.

Vi blev 4 glada laxar som startade. Det började lite snopet med en punktering precis innan start men den kunde lagas inomhus. Något försenade kom vi till slut iväg. Vi rullade ut på landsvägen utanför Linköping samtidigt som solen gick upp. Himlen var glödande röd och det syntes att det skulle bli en fin dag. Vi höll ganska bra tempo och verkade vara rätt jämna. Sånt är ju alltid trevligt om man har tänkt sig att cykla ihop. Det snackades om Paris-Brest-Paris, Kalle är ju snabbaste svensken på PBP, och rekordtider till nästa gång. Peter hade bestämt sig för att köra nästa gång och tänkte inte göra det halvdant.

Efter sex härliga mil fick vi punktering nummer två. Samma däck som första gången. Punkakillen, som jag glömde vad han heter, körde med crossdäck bak. De har inget vettigt punkaskydd så dödsgruset skär bara rakt igenom. Kalle tyckte att det var ganska skönt att stå still ett tag eftersom han inte har cyklat sen i höstas. Han har tydligen blivit löpare nu. Och som vanligt så är det all in som gäller.

Milen rullade på men det började gnällas lite bak i gruppen. Punkakillen hade tydligen punkterat benen också. Så vi höll igen på tempot så alla skulle hänga med. I Valdemarsvik stannade vi på ett café och åt lunch och toppade upp med kaffe och prinsesstårta. Efter det satt jag som en uppstoppad grävling på cykeln. Jag var så proppmätt så jag knappt nådde styret men nu var tempot så lugnt så det gjorde ingenting. Vi låg oftast två i bredd och snackade. Nån gång ibland fräste punkakillen förbi för att några hundra meter senare vara ännu tröttare. Precis innan Linköping tappade vi bort honom. Han halkade ofta efter några hundra meter när vi inte tänkte på det. Vi väntade 5-10 minuter men bestämde oss sedan för att köra vidare. Det var bara fem kilometer till målet så han skulle inte ha några problem att hitta ändå.

Cyklingen gick riktigt bra. Benen kändes helt ok trots att jag bara har cyklat inomhus de senaste månaderna. Det var kul hela vägen och cykelsuget är ännu större nu. Rundan kan verkligen rekommenderas, den var riktigt fin. Jag skulle gärna köra den i sommar igen. Då lär benen brinna fint i backarna om man kör med nåt jobbigt sprättgäng. Deras 40-milare ska tydligen vara en dräpare också. Lång och backig. Som den här men dubbelt så lång. Fjong! Efter fika och dusch så satte jag mig i bilen och körde de 20 milen hem. Fortfarande inget vettigt på radion.
Tack Kalle, Peter och punkakillen för härligt sällskap.

Nu har äntligen säsongen börjat. Pepp pepp!

Dags att köra igång då!

Tur att det bara är nyår en gång om året. Spenderades hela gårdagen i soffan. Helt färdig. Det sliter tydligen hårt på en randonnégubbe som mig att gå på fest. Det kan också vara så att jag har blivit överkänslig mot shots och bubbel. Får testa om ett år igen.

Idag var det i alla fall dags att ta tag i 2013. Firade med att ta cykeln till jobbet. Sen mailade jag Kalle Abrahamsson och anmälde mig till Linköpings 20-milare som går på lördag. Den får vara startskottet för ett strålande år. Jag har äntligen fått nån sorts gnista för träningen och cyklingen.
Nu kör vi!