Ronde van Bålsta.

Man vill ju inte vara sämre än proffsen så idag tog jag mig ann de klassiska stigningarna Muur-Dalkarlsmuur, Oude Draget och Stääketsbergen. Jag vann som vanligt. Hur det går för proffsen får se ikväll för nu ska vi till morsan på påsklunch. Hepp!

Äntligen vår!

Ahh vår i luften, torra vägar, armvärmare, benvärmare och väst! Idag skulle vi ut till våra kompisar på Ekerö och Linda skulle testfixa bröllopsfrillan på Anias salong så jag stack ett tag innan så jag hann rasta av mig lite. Jag siktade Gatorskinnarna mot Munsö och varvade igång rödvinskroppen. På vägen ut hade jag vinden i ryggen och det var ju nice. När jag vände fick jag den i ansiktet och det var inte lika nice. Och så började jag bli hungrig också. Och trött i benen eftersom jag inte kunde tygla effekten i de vårstinna benen. Det enda jag hade i huvudet på slutet var en tjock korv och Cola på Statoil. Jag hade bara vatten i flaskorna och tänkte inte på att ta med nåt att äta. Så jag var riktigt hungrig när jag bredsladdade in på macken. Korv, tjock, med alla tillbehör. Sen rullade jag nöjt över till Anias och hämtade ungarna och åkte ut till Stefan. Där står jag nu och hjälper till att dricka upp deras vin och det är jag faktiskt riktigt bra på!

Får jag följa med dig pappa?

Mot vattenverket.

Ett skepp kommer lastat.

Hela kostcirkeln

Anias

Vad händer idag då?

Jag har två alternativ just nu. Antingen kör jag halvdag på jobbet eller så stämplar jag ut nu och kör ett varv runt Mälaren. Floppen är att det ryker en hel semesterdag om jag är ledig idag. Men å andra sidan så lär jag inte få nåt vettigt gjort ändå på kontoret. Jag preppade cykel med nytt vevlager igår. Den stilige cykelreparatören i Alvik sålde på mig ett Ultegra-lager så nu räknar jag med Froome/Sky/Fuentes/Norska längdskidlandslaget-tempo runt sjön, eller till jobbet. Vi får se vad det blir.

30 dagar kvar!!

Jag tog just min dagliga sväng på INTERNET och halkade av en slump in på Mallorca 312:s hemsida. Tråkigt pepp jag blev när jag såg att det bara är 30 dias kvar till loppet. Det blir till att lägga på en rem med cyklandet nu. Synd bara att benen känns som ruttna knäckemackor sen crossfit-passet igår. Men först ska jag sprinta hem på min röda pendlare med sina nya sommarmackor.

En punkafri vår?

Imorgon tänkte jag köra dubbfritt och testa nya däck och en ny slang. Slangen är pissdyr så jag hoppas verkligen att den är bra. I reklamen så hävdar de att den ska vara miljövänlig, vilket inte riktigt var den säljpitchen jag föll för, och att den skulle vara alldeles fantastiskt punkasäker. Nästintill magiskt punkasäker. Fantastiskt magiskt!

Vårens däck blir Continental Gatorskin. De är "approved by Håkan C" vilket är typ cykelvärldens Nobelpris så det bäddar ju för en riktigt crisp cykelvår. Jag får väl återkomma med en rapport om några mil.

Alligatorskinn

Slangarna heter Foss.

Dagens lunchträning.

Idag blev vi inbjudna på crossfit-träning på Friends Arena. Vi har kontor i närheten av arenan och sponsrar nåt fotbollslag som spelar där. Själva passet var väl inget det kommer skrivas dikter eller homoerotiska epos om men arenan är rätt häftig. Vi passade självklart på att kika in i landslagets omklädningsrum, vi killar bytte om i bortalagets rum och tjejerna fick landslagets. Det enda namnet jag kände igen var Ibrahimovic så där lät jag mig bli fotad som värsta lökiga fotbollssupportern. Tänk om vi kunde få en liknande byggnad med en velodrom i Stockholm.

Utsikten från mitt skrivbord.

Träningslokalen.

Ut och möte publikens jubel.

Jag och Zlatan.

Det ser tomt ut på avbytarbänken.

Nu räddar jag världen!

Idag gjorde jag slag i saken och bytte bilen mot cykeln. Även om det kan suga riktigt hårt många gånger så är det är nästa två träningstimmar om dagen man går miste om när man fiser i bilen istället. För att inte tala om alla sälungar och pandabjörnar som dör varje dag man åker MÖRDARBIL!

Mälaren runt med Toni.

I helgen skulle vi egentligen åkt ner till Skåne och kört Malmös 20-milare. Tanken var att möta våren där nere och passa på att cykla oss harmynta på Hallandsåsen. Men vintern ville annat och resan ställdes in. Istället bestämde jag och Toni att vi skulle köra ett varv runt Mälaren. Korta varvet, Mollovarvet.

06:15 möttes vi i Barkarby. Tempen låg på -12 och fötterna var redan iskalla. Men himlen var klarblå och det såg ut att bli en strålande dag. Vi hade motvind från stan till Södertälje där vi tog en randonnéfrukost med mumiebulle och snickers. Som extra pepp fick jag ett ett sms av Linda där hon förklarade hur värdelös jag är, punkt för punkt. Sånt piggar ju alltid upp. Efter Södertälje vred sig vinden så vi hade den rakt i ansiktet hela vägen till Strängnäs där vi fikade igen.

Fikaborden stod längst ner i kioskens spelhörna. På teven sändes världens märkligaste program. Det var riddaren och döden från Bergmans Det sjunde inseglet som spelade schack och diskuterade travhästar. Efter det var det tre tjocka gubbar som diskuterade samma hästar och till slut var det en hel panel med illasittande kavajer som diskuterade samma djävla hästar ännu en gång. Runtomkring oss strök det runt typiska travspelare, såna som ser ut att ha sovit i en grop och bara druckit fulsprit de sista åren. Vi åt varsin korv och stack så fort vi kunde. Benen kändes rätt crisp nu.

Mellan Strängnäs och Enköping fick vi ännu hårdare och kallare motvind. Den sista milen på rv55 sög riktigt hårt men Toni var stark och tog en duktig förning. Tidigare har jag alltid tyckt att den här sträckan är tristast i världen. Men nu har jag lärt mig att uppskatta den. Man stänger bara av huvudet och trampar på. Om man svänger höger innan stora bron så kommer man till Aspö. Där hade vi ett landställe för 25 år sen. Vägen ut dit är riktigt fin. Men det är en återvändsgata så den är rätt onödig att åka ut på. Om man inte har ett landställe där förstås. Nu var jag jättetrött i benen. Dubbdäcken och motvinden jobbade fint ihop.

Nån mil innan Bålsta mötte vi en stilig man i KBCK-jacka. Det var nypan som var ute och luftade sig. Han svängde runt och hängde med oss tillbaks till Bålsta igen. När vi fikade på macken kom Matte och helt plötsligt var vi en riktigt snygg grupp på fyra. Strax innan Barkarby plockade vi upp den smala cykelreparatören från Kungsängen. På Lilla Barkarby stod Hanna och såg nervös ut. Han trodde att vi skulle storma in med 40 underställsluktande gubbar men efter ett tag lugnade han ner sig och serverade Belpils och några Belgiska nyheter och Duvel och Rochefort tior till ögonlocken slog igen.

Tack Toni för en strålande dag.

Nya Abushjälmen satt som en smäck.

Hela kostcirkeln.

Vi hänger i Skolsta.

Fap fap fap...

Ja men god natt då!

Jag sticker väl till Lilla Barkarby.

En liten snabb rapport innan jag sticker. Gubbvaknade en kvart innan väckarklockan drog igång "harpan" med en känsla av döds, vin och gamla tacokryddor i ansiktet. Ungarna ligger fortfarande och sover, det gör de aldrig när jag själv vill sova. Det ser ut att bli en härligt myggfri vårdag ute. Vi får väl se vad Mälaren har att erbjuda idag. Hörs om några timmar.

Nyservat och fräscht!

Är hemma med Lisa idag och medan hon tittade på Tellitubbies så passade jag på att serva vintercrossen lite. Den fick både nya bromsgummin och en skvätt olja på kedjan. Jag ska nämligen ut och frysa en sväng runt Mälaren imorgon med Tjock-Toni. Det blir tidig start och korta sropp så vi hinner damma i oss några finöl på LB efteråt.

Helgen är över. Dags att vila.

Igår hade vi kalas för Viktor som fyllde år förra helgen. Det är skillnad nu mot när han var mindre. Då röjde de huset och man var helt färdig när kalaset var över. Nu lekte grabbarna sansat och diskuterade Star warsgubbar och Minecraft-taktik. När det var klart så fick jag lite egentid i Monarkrummet. Jag lyckades pricka in de sista 60 kilometerna på Milano-Sanremo på fulstream så jag kunde titta samtidigt som jag cyklade. Benen var kändes ganska härjade sen långspinningen dagen innan men jag fick rätt bra sprutt på de i alla fall. Jag struntade i watten och körde på känsla och puls istället, snacka old school! Pulsen låg på 80-85% av max och tillsammans med Armin van Buuren och killarna som var på väg mot målet i Sanremo så blev det ett riktigt bra pass. 80 minuter vardagslyx. I år var det Peter Sagans tur att bli utmanövrerad i spurten. Han fick göra allt jobb på slutet och tvingades dra igång spurten själv. Dömt att misslyckas. Lite som livet i övrigt.

Sönderspinnad.

Oh herregud vad trött jag blev idag. Har just kommit från 4 timmar spinning. Kramp i låren den sista timmen. Tappade all min värdighet och självrespekt. Orkar inte skriva mer än så nu. Bara alkohol kan rädda mig nu.

Här händer det grejer!!

Håll i hatten nu, jag har bytt träningsskiva. Det senaste året har jag lyssnat på Armin van Buuren A State of Trance 2012 när jag Moanarkar. Innan dess körde jag Armin van Buuren A State of Trance 2011. Det är nu ni ska hålla i hatten, nu har jag bytt till Armin van Buuren A State of Trance 2013. Jag är inte så enkelspårig ändå. Ville bara få det sagt.

Nya prylar från Duells.

Fick hem en jättepåse med grejer från Duells med kläder, två par däck, kedja, hjälm och styrlinda och lite annat smått och gott.
Byxan hade fått ny vaddering som var ännu bättre än den förra, som ändå var riktigt bra. Tröjan var också bättre än sist. Nu hade den hel dragkedja och bättre tyg. Men den var fortfarande sydd för folk med ett BMI över 35.
Hjälmen ser riktigt bra ut. Lätt och snygg och sitter som en smäck på huvudet. Ska bli kul att testa den när DÖDSkylan försvinner. Mer bilder och grejer kommer senare. Nu ska jag kolla på Top Model.

ALLTID HJÄLM!!

Aktivitus. Siffror, gubbe, mask, kränk.

Det är två år sen jag testade mig på Aktivitus sist. Sen dess har de både köpt ny testcykel och ändrat lite i  testet. Jag började med ett vanligt ramptest, samma som tidigare, för att fastställa laktattröskeln. Men istället för att köra hela vägen in i kaklet så bröt vi en bit innan dess. 

Sen var det dags att sätta på masken och mäta VO2. Nu började vi på 150 watt och höjde 20 watt varje minut. Jag klarade precis av en minut på 360 watt innan jag gav upp. Jag hade möjligen kunnat härda ut några sekunder till men enligt Mattias hade det inte gett nån större skillnad på VO2. Efter ett sånt här test har jag alltid en känsla av att jag skulle kunnat pressa mig mer. Några sekunder till bara. Nu hade jag faktiskt några slag kvar till maxpuls så jag hade nog kunnat köra en liten liten bit till. 

Som bonus fick jag köra ett Wingate. Testet är bara 30 sekunder men det är de längsta sekunderna man kan tänka sig. I början känns det riktigt bra. Jag varvade upp till 170 i kadens då vikten släpptes. Jag höll bra tempo och kände mig stark. Sen kom syran. När jag trodde att testet var slut så ropade Mattias att det var halvvägs och bara 15 sekunder kvar. Kämpa! Sen var det kamp mot hela världen. Mattias skrek, jag gnydde och stånkade. Mattias skrek ännu mer och jag skrek tillbaks, i falsett. Jag undrar vad de utanför tänkte. De sista fem sekunderna var rent tragiska. Jag hade ingenting kvar. Jag ville bara att det skulle ta slut. En slaktmask i bakhuvudet hade suttit fint.    

Siffrorna då. Det blev inget världsrekord den här gången heller. Min tröskelwatt hade sjunkit ett snäpp sedan sist. Nu var den 270 och för två år sen var den 280. Det kan bero på att det testet gjordes på våren så jag hade hunnit cykla mer utomhus. Det kan också bero på att jag är kass. Mitt VO2 hamnade på 66,7. Om jag går ner 3 kilo så når jag det för mig magiska 70 ml/kg/min. Wingatetestet är inte min paradgren. Man behöver sällan en stark spurt när man ska cykla 100 mil. Jag fick en maxwatt på 981 watt vilket ger 15,33 watt/kg. Snittet blev helt förstört när jag dog sönder mig de sista 5 sekunderna så där blev det 10,29 watt/kg.

Summa summarum. För att komma direkt från vinterträning med ganska få träningstimmar så var resultatet ok. Mattias gav bra tips och råd för hur jag ska kunna höja mig några snäpp till sommaren, men det är sånt som jag håller för mig själv. Den nya Monarken var grym och Aktivitus levererar förstklassigt resultat som vanligt. Nu kör vi så det ryker!

Rapport kommer! Senare...

Jag var iväg till Aktivitus i veckan fick hjärtat och lungorna urvridna och måttade. Som en liten cliffhanger så håller jag på siffrorna tills ikväll då jag, förhoppningsvis, hinner skriva och reflektera lite över mitt senaste test.

Det är mycket maskbilder på bloggen nu...

För övrigt så var jag i Skåne i måndags och de svinen har vår nu. Strålande sol och snöfritt. Kände mig så sjukt kränkt så jag primalskrek i bilen hela vägen hem.

Vasaloppschock!

Ganska dramatisk rubrik. Men jag skulle ha kört Vasaloppsspinning idag men när jag kom till gymmet så var det fullt. Lätt snopen fick jag gå ner och byta om igen. Ingen större fara ändå eftersom det var fint väder och jag hade tusen andra saker att fixa. Jag ska åka till Helsingborg imorgon så nu hann jag både tvätta och tanka bilen i solskenet. Sen körde jag en laddning fyror på Monarken. Det kändes faktiskt rätt hyffsat trots att jag inte kört fyror på ett år. Vi får väl se vad Mattias säger på tisdag.

De här benen längtar efter sol.

Livstecken.

Vilken seg vecka det blev. Maxtestet i måndags blev starten på en riktig bajsvecka träningsmässigt. Jag vet inte om jag har haft nåt i kroppen eller om det bara var åldern som slog till utan förvarning. Jag har kört styrka på jobbet och harvat sweetspotpass på kvällarna för att skjuta lite på dekadensen. Nu hoppas jag att tröttheten är borta för snart ska jag snart hoppa upp på Monarken igen. Imorgon blir det Vasaloppsspinning och på tisdag ska jag ner till Aktivitus och testa mig. Stort inlägg med bilder och siffror kommer!

Testresultatet från GIH blev tyvärr helknasigt. De hade tydligen problem med mät-apparaten så mina siffror blev sämre än väntat. Tur var väl det för om det hade varit sant så hade jag lika gärna kunna ge upp. Vi ska få möjligheten att testa oss där senare.

Toni på väg in i mjölksyrans förlovade land.