Pollencykling.

Pollen är trädens spermier. Och med tanke på det så känns det rätt ok att inte trivas i pollentider. Jag kände redan tidigare i veckan att jag var körd för nån hårdare cykling. Conti-gänget skulle köra en 17-milare med 40 i snitt och där hade jag nog legat i diket efter en kilometer, helt förstörd av pollen.
Jag körde istället en runda själv mot Bålsta. Det kändes helt värdelöst så jag vände efter 2 mil. Det kändes som att jag skulle kvävas så fort pulsen närmade sig 90% av max. När jag kom hem så lade en halvtimme på styrketräning i solskenet. Sen bytte jag hjul på Lindas bil och nu kollar jag på Girot. Nästa vecka ska jag leta upp nån läkare som kan göra nåt åt min aversion mot dödspollen.

Fuck it, I´m going home.

Medelhöga? Ni måste mena medelDÖDShöga!

Sprattel på altanen efter jägarvila.

Lisa fixar hjulbytet.